The motive of the present thesis has been the realization of lack of cultural impact and meaningful representation within public open urban spaces that fall in between areas of urban planning and construction in the GCC cities. In pursuit of aiding towards the reclamation of meaningful spaces, this study demonstrates methods of providing a framework of cultural context design during the conceptual phase of the urban planning process. In doing so, the emphasis falls both on public users’ and professionals’ opinions and perception regarding cultural elements, physical experience and design processes that take place within the Gulf Cooperation Council (GCC) cities. The understanding and framework of levels of comprehension and awareness of cultural implementation derives from the theory of the Circuit of Culture, resulting both in an epistemological contemplation of the existing situation and the inter-relationship between culture and design. Meanwhile, the study of the elements that define the Circuit of Culture starts to form a strong cultural reference point for the future amelioration of definition of strong identity in-between spaces, within the urban context. The elements of this theory are based on the five aspects of Production, Identity, Regulation, Consumption and Representation. The implementation of these cultural elements are drawn in reference to the Double Diamond design model, considering its four aspects of discovery, definition, development and delivery, where the first two stages make up the conceptual phase, and the latter two stages make up the implementation phase of design. Therefore, while the thesis stresses the problem of cultural identity of in-between and vacuum spaces of the GCC cities, it suggests the Circuit of Culture as a method for reinforcing a thorough cultural consideration within the conceptual phase of design (discovery and definition). The thesis seeks to develop the process of design integration through an evolving methodological approach for studying the cultural development and cultural concern of urban spaces that fall in-between well planned schemes. In this work, cultural identity and cultural representation are of fundamental importance.

Påbyggnation är en typ av hållbar stadsutveckling som blir allt vanligare i Sverige. Ett av de gemensamma målen vid påbyggnation, likt andra byggprojekt, är att uppnå en viss förbestämd kvalitet. Designkvalitet kan ses som en del av kvalitetsmålet. Problemet är att designkvalitet är svårdefinierat, ändå finns det ett behov av att mäta och hantera den här typen av värde, dels för kunden och samhället, dels för representanter i design- och byggprocessen. För att tillgodose behovet kan en utvärdering av designkvalitet vara en möjlig lösning. Ett av de senaste verktygen för detta är design quality evaluation (DQE) wheel, utvecklat av Eilouti (2020). Verktyget kan användas för att dra lärdom av projekt vilket blir särskilt viktigt i mindre utforskade områden, till exempel påbyggnation. Frågan är: hur uppnås designkvalitet? Forskning indikerar att arkitekten spelar en central roll. Arkitekten är den aktör som genom sina designintentioner ska se till att kundens mål och behov uppfylls. Däremot finns det få empiriska stöd för kopplingen mellan designintention och designkvalitet. Därför är det relevant att undersöka hur begreppen förhåller sig till varandra. Undersökningen kan ge insikt i hur designkvalitet uppnås, främst genom ökad förståelse för hur arkitektens designintentioner påverkar det slutliga resultatet. För att säkerställa att designintentioner leder till uppnådd designkvalitet pekar forskning på att intentionerna måste kopplas till mätbara resultat. DQE kan vara en lösning som erbjuder dessa mätbara resultat. Examensarbetets syfte är att bidra med ökad förståelse för hur designkvalitet uppnås genom att undersöka relationen mellan designkvalitet och designintention. Undersökningen möjliggörs genom en tillämpning av DQE. Verktyget kan erbjuda den struktur som behövs för att erhålla arkitektens utvärdering av designkvalitet och ta reda på bakomliggande designintentioner. För att uppnå syftet används två primära metoder: först en litteraturundersökning, sedan en fallstudie. I den första delen jämförs och kontrasteras olika teoretiska synsätt på designkvalitet och designintention. Därefter föreslås en definition av begreppen som blir gällande i arbetets kontext. Arbetets andra del innebär en djupdykning i sju olika påbyggnadsprojekt där uppdragsansvarig eller handläggande arkitekt intervjuas. Intervjuerna genomförs för att erhålla arkitektens utvärdering av designkvalitet och ta reda på bakomliggande designintentioner. Resultatet analyseras i tre steg för att kunna dra slutsatser om relationen mellan designkvalitet och designintention. Litteraturundersökningen resulterar i två föreslagna definitioner. (Se avsnitt 3.1.4 respektive 3.3.4 för fullständiga definitioner.) Designkvalitet används i regel för att beskriva en byggnads goda egenskaper med avseende på design. Begreppet är svårdefinierat på grund av dess subjektiva karaktär och därmed omöjliga separation från personliga, samhällsenliga och kulturella förutsättningar. Designintention är en designers beskrivning av mål, syften eller orsaker bakom designrelaterade beslut. Designintentioner skapas utifrån en designers tolkning av kundens prioriterade mål. Resultatet blir därför en kombination av designerns och kundens värderingar. Fallstudien visar att estetik, stads- & miljömässig lämplighet samt identitet & karaktär är de parametrar som prioriteras högst av arkitekterna. Samma parametrar leder även till högst designkvalitet i arkitekternas utvärderingar. Resultatet talar för att arkitekternas prioriterade designintentioner tenderar att resultera i uppnådd designkvalitet. Det betyder att relationen mellan designkvalitet och designintention existerar och att arkitekten är nyckelpersonen i sammanhanget. Analysen indikerar att relationen utgörs av en problemlösande process där arkitekten ansvarar för att säkerställa att designintentionerna leder till uppnådd designkvalitet. Processen är känslig eftersom den påverkas av kundens vilja och arkitektens förmåga att tillämpa sina designintentioner i praktiken. Examensarbetet belyser vikten av arkitektens arbete från intention till slutlig produkt eftersom det kan främja designkvalitet i den färdiga byggnaden. Avgränsningen till påbyggnadsprojekt bidrar till att vidga tillämpningsområdet för designkvalitet och designintention. Tillämpningen av DQE var en förutsättning för examensarbetets genomförande. Däremot kan det argumenteras för att verktyget gör större nytta som diskussionsunderlag än för att kvantifiera designkvalitet. / Vertical extensions of buildings are a type of sustainable urban development with increasing occurrence in Sweden. One of the commonly held goals when vertically extending a building, as in other construction projects, is to achieve a certain pre-determined quality. Design quality can be seen as a part of the quality goal. The problem is that design quality is difficult to define, still there is a need for measuring and managing this type of value, not only for the client and society, but also for actors within the design and building process. To satisfy the need an evaluation of design quality might be a possible solution. One of the most recent tools for this is the design quality evaluation (DQE) wheel, developed by Eilouti (2020). The tool can be used to learn lessons from a project which is especially important in less researched areas, e.g. vertical extensions of buildings. The question is: how is design quality achieved? Research indicates that the architect plays a crucial role. The architect is the actor who through their design intentions should ensure that the clients’ goals and needs are fulfilled. However, there are few empirical studies supporting the connection between design intentions and design quality. That is why it is relevant to examine how these concepts relate to one another. The examination can provide insight into how design quality is achieved, mainly by increased understanding of how the architects’ design intentions are affecting the result. To ensure that the design intentions lead to achieved design quality research imply that the intentions must be connected to testable outcomes. DQE might be a solution providing these testable outcomes.  The purpose of this master thesis is to contribute with increased understanding of how design quality is achieved by examining the relation between design quality and design intention. The examination is enabled due to the application of DQE. The tool can offer a structure for acquiring the architect’s evaluation of design quality and finding out the underlying design intentions. To achieve the purpose two primary methods are being used: first a literature review, then a case study. The first part compares different theoretical viewpoints on design quality and design intention. Thereafter two definitions are proposed which are applicable within the context of this thesis. The second part takes a deeper dive into seven different vertical extension projects where each responsible architect is interviewed. The interviews are conducted to acquire the architect’s evaluation of design quality and to find out the underlying design intentions. The results are analysed in three stages in order to make conclusions about the relation between design quality and design intention.  The literature review results in two proposed definitions. (See section 3.1.4 and 3.3.4 for the complete Swedish definitions.) Design quality is often used to describe a building’s good properties regarding design. The concept is difficult to define because of its subjective nature and therefore impossible separation from personal, societal, and cultural conditions. Design intention is a designer’s description of goals, purposes or reasons behind design related decisions. Design intentions are based on a designer’s interpretation of the client’s prioritised goals. The result is therefore a combination of the designer’s and the client’s values. The case study shows that aesthetics, urban & environmental fit, and identity & character are the parameters which the architects prioritise the highest. The same parameters lead to the highest design quality according to the architects’ evaluations. The results show that the architects’ prioritised design intentions tend to lead to achieved design quality. This means that the relation between design quality and design intention exists and that the architect is the key person in this context. The analysis indicates that the relation consists of a problem-solving process where the architect is responsible of ensuring that the design intentions lead to achieved design quality. The process is sensitive because it is affected by the client’s will and the architect’s ability to apply their design intentions in practise.  This thesis highlights the importance of the architect’s work from intention to product because it can favour the design quality of the finished building. The demarcation to vertical extensions of buildings contribute to widen the areas of applicability for design quality and design intention. The application of DQE was a prerequisite for the realisation of this thesis. However, it can be argued that the tool is better used as a basis for discussion rather than to quantify design quality. / Timber on Top