No description available.

Social competence and the ability to connect with other people are widely considered as important skills to master. This study examines how current pedagogical research enacts and describes interventions to improve social ability in early childhood education using peer learning. A systematic literature study was conducted using the ERIC and EDS databases. The study found 53 articles that met the inclusion criteria. The study identified three different roles for the participants in the study: adult (the teacher), peer (the helper) or focus child (the one that needs to learn). The study found six distinctive categories for the roles that had an impact on the development of the focus child in the interventions. The study analyzed the affordances of the focus child, the peer and the educator. Affordances for the roles in the interventions depends on the roles that are implicit in the study design. Future research should take into account the roles and affordance of the focus child when using peer learning in early childhood education to maximize the effect and increase social competence.

Skolan har ett uppdrag att jobba mot traditionella könsmönster och verka för jämställdhet och människors lika värde. Läromedel och främst läroböcker hargenerelltgenom tidernaoch än idag en stark ställning i undervisningen. Fram till början av 1990-talet granskade staten alla läromedel, mendetta ansvar är idag ålagt skolans rektorer och/eller lärare. Många lärare upplever dock att de inte hinner granska läromedlen och det finns därmed en överhängande risk att läromedlen och läroböckerna som används runtom i landet inte når upp till de krav och mål som finns formulerade i läroplaner och kursplaner. Denna undersökning syftar därförtill att analysera tre läromedel för årskurs 4-6 i ämnet historia ur ett genus-och jämställdhetsperspektiv. Undersökningen gjordes till största del genom en kvalitativ innehållsanalys men även till viss del genom kvantitativ datainsamling. För analysen av textinnehållet och insamlad data användes olika begrepp och analysverktyg från bland annat Yvonne Hirdmans forskning om genusordning och genuskontrakt, samt Mona Edwertz och Lars Lundströms genustrappa. I analysen framkommer det hur många kvinnor respektive män de olika böckerna skildrar, samt hur dessa framställs. Likt den tidigare forskning som presenteras i studien visar resultatetpå en underrepresentation av kvinnor i de tre läromedlen som analyseratsoch det är främst männens historia och liv som skildras. Förutom en ojämn fördelning av antalet kvinnor och män tycks de tre läromedlen som analyserats upprätthålla traditionella genus-och könsmönster. Detta indikerar att ingetav de tre läromedlen som analyserats visar på en medvetenhet kring varken genus eller jämställdhet, och det kan således tolkas som attläroböckerna får svårt att möta läroplanens jämställdhetsmål.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att få kunskap om hur lärare resonerar kring begreppet integritet och sitt nyttjande av skönlitteratur i sin undervisning om integritet. Integritet är en del av skolans värdegrund och de mänskliga rättigheterna som ingår i SOundervisningen för årskurs F-3. Om barn ges kunskap om sina rättigheter ges de även kunskap om när dessa kränks. Kunskap om när ens rättigheter kränks skulle kunna förebygga sexuella övergrepp. Studien bygger på tematisk innehållsanalys av insamlad empiri från fem semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i årskurs F-3. Resultatet visar att resonemang om integritet kopplas till kroppen och personligheten. Genom att använda skönlitteratur i undervisning om integritet kan elever ges olika strategier i att skydda sig själva och att sätta gränser. Resultatet visar att skönlitteratur är ett användbart verktyg för att ge elever kunskap om sina rättigheter och om att våga berätta om dessa rättigheter kränks.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelevers deltagande i modelleringsprocessen ser ut när de genomför grupparbete med Fermiproblem. Detta har undersökts genom att nio elever uppdelade i tre grupper blivit filmade då de löst ett Fermiproblem, en inspelning som därefter transkriberats och kodats utifrån vilket modelleringssteg eleverna arbetat på. Genom att visualisera det kodade materialet som verksamhetsbytesgrafer har elevernas interaktioner på olika modelleringssteg och deras matematiska idéer och konkreta bidrag kunnat analyseras. Studiens resultat visar på att eleverna löser uppgifterna gemensamt i sina grupper genom multipla modelleringscykler, cykler som initieras genom att grupperna både initierar nya faktorer som påverkar Fermiproblemet och genom kontrollräkning och förtydligande sina uträkningar. Analysen visar även på en låg grad av matematisering i elevernas arbete.

Abstrakt Elever ska ges möjligheter att utveckla sin förtrogenhet för matematik genom att använda olika representationsformer. Eleverna ska sedan kunna visa sina kunskaper genom att resonera och beskriva hur de löser matematiska problem med hjälp av dessa representationsformer.  Syftet med denna studie är att undersöka om - och hur ett antal lärare använder laborativ matematik samt om de kan se att laborativt arbete leder till fördjupad förståelse för matematik hos eleverna.Studien utgår från teorierna learning by doing (att lära genom att göra) och scaffolding (stöttning) ur ett sociokulturellt perspektiv.De frågeställningar som studien utgår ifrån är:- Hur arbetar lärarna laborativt, vilket arbetssätt och vilket material används?- Kan lärarna se någon koppling mellan laborativt arbete och fördjupad förståelse för matematik? På vilket sätt kan de i så fall se denna koppling? För att få svar på min frågeställningar valde jag att intervjua fem lärare på olika skolor, men i samma kommun. I denna studie har jag använt semi-strukturerade intervjuer som metod för data-insamlingen. Som analysmodell använde jag kvalitativ innehållsanalys.  Slutsatsen av studien blev att de fem intervjuade lärarna använder laborativt arbete och konkreta material som ett komplement till det valda läromedlet. Resultatet visar att respondenterna främst använder konkreta material till de elever som uppvisar svårigheter.Genom att ta fram konkret material ansåg lärarna att de kunde se en fördjupad förståelse för matematik hos eleverna.

No description available.

No description available.