Diss. Linköping : Univ.

Masterthese Hochschule für Heilpädagogik Zürich, 2009.

No description available.

Ett flertal forskare visar att elevers fysikkunskaper har försämrats påtagligt. Eleverna tycker att fysiken är svår, tråkig och saknar anknytning till dagens samhälle. De flesta lärare förlitar sig på att läroboken utgör kursen och därmed blir gymnasiekurser ofta för stora och undervisningen blir stressigt upplagd. Kontentan blir att ämnesplan och läroplan inte uppfylls, samt att eleverna tappar intresse och motivation.  Denna undersökning har motivet att ändra fysiklärares användning av läroboken för att göra kursen lagom stor. Det är ett oprövat fokus i forskningsprocessen. Jag utför en textanalys av läroboken Impuls för att skapa ett praktiskt redskap åt lärare för hur de kan använda texten för att spara tid. Texten delas in i olika kategorier, utifrån jämförelse med vad som är viktigt för kursplanen samt vad som finns med i en tunnare likvärdig lärobok.  Resultatet visar att det finns mycket i boken som inte behöver undervisas eller kan undervisas med liknande information. Texten är för komprimerad och bör gallras, vilket gäller även för många andra läroböcker, enligt Wikman (2004). Ifall lärare lär ut mindre från fysikboken, finns utrymme för varierade didaktiska metoder i undervisningen. Det ökar elevernas förståelse, intresse och motivation att uppfylla sina mål, enligt forskning, samtidigt som det gör att undervisningen bättre följer styrdokumenten. En sammanställning av motivationsväckande metoder har också utförts. Det finns en möjlighet för lärare att återta fysikens förklarande innebörd och dess närvaro i vardagslivet och att uppleva den med glädje, nyfikenhet och entusiasm tillsammans med eleverna.

This thesis highlights the ways in which 22 educational institutions expressthemselves on the issue of work placements (verksamhetsförlagd utbildning, VFU, inSwedish). This is in relation to policy and management documents relating to thecountry's teacher training programmes for Swedish teachers. Through analysis ofhow work placements are described, how theoretical, as well as practical knowledgeis formulated and in which courses work placements are used, it is made clear howwork placement is defined and regulated. In turn, how this is given a role in relationto university-based education (högskoleförlagd utbildning, HFU, in Swedish).Examining the content which is attributed to work placement, what is judged, inSwedish subject specialisations, to be work placement and how this is decided,indicates what sort of teacher identity a specific rhetorical plan seeks todevelop. How student teachers of Swedish and their educators at three highereducational institutions understand the regulation, content, assessment and executionof work placements, is also analysed. The data is limited to only that which concernsthe teacher training programme that came into force in 2001.A discourse analytical basis permeates the work. Other theoretical perspectives andconcepts have been selected from curriculum theory, professional theory,epistemology and organisational theory.The analysis shows that the role of work placement is considered inferior, relativeto university-based education, despite the dialogue about the meaningfulness of thework placements for the students' professional identity being rhetorically persuasive.The educational ambitions are overshadowed, to some extent, by organisationalbarriers. A critical point in the process is the assessment, which discursivelyrepudiates the persuasive formulations that may be found in the comprehensivemanagement and policy documents, as well as in the statements of the informants.This indicates that work placement, for the most part, is included in courses with alanguage specialisation, and also that the subject content is formulated to be weightedto the advantage of general and individually linked teaching skills. The teacher that isdiscursively formulated is individually competent, but the subject's teacher identity isrelatively weak. The interplay between theory and practice, which dominatesrhetorically, shows itself to be discursive in a 'reality gap' that has not yet beenbridged in practice. / Avhandlingen belyser hur 22 lärosäten formulerar sig ifråga om verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i policy- och styrdokument vid landets svensklärarutbildningar. I avhandlingen fokuseras hur lärosäten definierar, reglerar och därmed positionerar VFU, genom att granska hur VFU beskrivs, hur teoretisk respektive praktisk kunskap formuleras och i vilka kurser VFU läggs ut. Genom att granska vilket innehåll man tillskriver VFU, vad som bedöms i svenskämnesinriktningarnas VFU och hur man bedömer detta belyses den läraridentitet man explicit respektive implicit vill utveckla. Vidare analyseras hur svensklärarstudenter och lärarutbildare i svenska vid tre lärosäten uppfattar VFU:ns reglering, innehåll, bedömning och genomförande. Analysen visar att VFU positioneras svagare, i jämförelse med högskoleförlagd utbildning, trots att talet om VFU:ns betydelse för studentens yrkesidentitet är retoriskt övertygande. De pedagogiska ambitionerna överskuggas till viss del av organisatoriska hinder. En kritisk punkt i genomförandet är bedömningen, som diskursivt förskjuter de övertygande formuleringar som återfinns i övergripande styr- och policydokument samt i informanters utsagor. Det visar sig att VFU mestadels ligger i språkligt inriktade kurser samt att ämnesinnehållet formuleras vagt till förmån för allmänna och personligt knutna lärarkunskaper. Den lärare som formuleras diskursivt är personligt kompetent, men ämnesläraridentiteten relativt svag. Växelspelet mellan teori och praktik, som dominerar retoriskt, visar sig diskursivt i ett ”verklighetsgap” som ännu inte har överbryggats i praktiken. / Godkänd; 2013; 20130327 (lenhol); Tillkännagivande disputation 2013-04-29 Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen. Namn: Lena Manderstedt Ämne: Svenska med didaktisk inriktning/Swedish, specialization in didactics Avhandling: Växelspel med förhinder: Skärningspunkter i verksamhetsförlagd svensklärarutbildning Opponent: Docent Christina Olin-Scheller, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstad universitet Ordförande: Professor Anders Öhman, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet Tid: Tisdag den 28 maj 2013, kl. 13.00 Plats: Sal E246, Luleå tekniska universitet

No description available.

The aim of this dissertation is to analyse how the teacher of Swedish is envisioned andcreated in curricula and syllabi. Teacher education in Sweden is regulated in the HigherEducation Act, the Higher Education Ordinance, and the Government Bill on TeacherEducation. At the same time, universities which have been granted degree-awarding powersare free to organise teacher education according to their interpretation of the regulations.The empirical material consists of 42 curricula and 261 syllabi from teacher educationprogrammes at 22 Swedish universities. The documents were gathered in 2009, a pivotalyear for the teacher education, since it was to undergo major changes over the following twoyears.For the analysis of the curricula and syllabi, theories and concepts from curriculumstudies, as well as discourse theory, and critical discourse analysis, were used. Sixinterviews were conducted with educators at three selected universities in order to obtainbackground information on the processes of writing syllabi.In these documents, six patterns for envisioning and creating the teacher of Swedish couldbe distinguished. The first three emphasise academic goals, professional perspectives, anddemocratic values, which enjoy privileged positions due to their close connection withofficially declared goals for higher education. The fourth and fifth can be interpreted as theresults of political, organisational or social considerations. The sixth pattern, favouringfunction, can be seen as a hybrid of the others. This last pattern proves to be the mostcommon in the empirical material. Its articulation varies considerably, but a commondenominator is the need to frame the subject, since there is less of a given framework thanin the patterns relying on their connection with different discourses.In envisioning and creating the teacher of Swedish, teacher education at individualuniversities can achieve a degree of freedom within the regulating framework. This willallow the educators in the teacher education to make good use of their competence andnetworks. The profile also matters to trainee teachers, who will get a better overview oftheir studies. Finally, in developing their ability for meta-reflection on their profession,trainee teachers are more likely to develop a deliberate approach to teaching. Thus, they willbe better prepared to create the learning environment and make the demands that will helppupils achieve learning objectives. / Avhandlingens övergripande syftet är att analysera de svensklärarkonstruktioner som kan urskiljas i utbildnings- och kursplanerna för svensklärarutbildningar i den förnyade lärarutbildningen från 2001, med revideringar och förändringar så som de förelåg under 2009. Det empiriska materialet utgörs i första hand av utbildningsplaner samt kursplaner i svenska från lärarutbildningar vid tjugotvå svenska universitet och högskolor. Materialet insamlades under 2009 och inkluderar inriktningar svenska mot tidigare år samt svenska mot senare år och gymnasieskola. Till detta kommer intervjuer med lärarutbildare vid tre lärosäten. Den fördjupade studien inbegriper också en analys av utbildnings- och kursplanerna i svenska så som de såg ut efter lärarutbildningsreformen 2011. Sex svensklärarkonstruktioner har urskilts i det empiriska materialet. Dessa konstruktioner belyses, analyseras och diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk vars tyngdpunkt ligger på läroplansteori och läroplansforskning samt diskursanalys. Svensklärarkonstruktioner är uttryck för parallella, konkurrerande och samtida perspektiv inom det egna ämnet och försök att legitimera innehållet i svensklärarutbildningarna. Genom att röra sig på diskursarenan skapar sig lärosätets författare av utbildnings- och kursplaner frihet inom systemets ramar genom att utnyttja de kompetenser och kvaliteter som man har inom lärosätets svensklärarutbildning. Profileringen spelar också roll för lärarstudenterna som får hjälp att utveckla en svenskläraridentitet genom att de får någonting att förhålla sig till och både bättre överblick över svenskstudierna och hur dessa hänger samman med det framtida yrkeslivet. I förlängningen spelar det också roll för eleverna i grundskolan och gymnasieskolan, eftersom dessa då får svensklärare som tränats i metareflektion, som vet varför de gör det som de gör i skolans svenskundervisning och som därmed är bättre rustade att ställa rätt krav på eleverna, skapa förutsättningar för och tillhandahålla den undervisning som eleverna behöver för att nå de mål som kurs- och ämnesplaner anger för svenskämnet. / Godkänd; 2013; 20130327 (anpa); Tillkännagivande disputation 2013-04-29 Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen. Namn: Annbritt Palo Ämne: Svenska med didaktisk inriktning/Swedish, specialization in didactics Avhandling: Svenskläraren som vision och konstruktion Opponent: Professor Per-Olof Erixon, Umeå universitet Ordförande: Professor Anders Öhman, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 31 maj 2013, kl. 13.00 Plats: Sal E246, Luleå tekniska universitet

Syftet med denna studie är att analysera interaktionsmönster i parsamtal under prov på Sfi kurs C. Mer specifikt har användandet av kommunikativa strategier studerats under hela samtalen samt även i stunder då interaktionen riskerar att fallera. Studien har genomförts med hjälp av ljudinspelningar av testsamtal och Conversation Analysis som analysmetod. Resultatet visar på att testdeltagarna överväldigande använder sig av strategier som ger talaren mer betänketid under pågående yttrande. Dessa strategier inkluderar tvekljud och repetitioner, samt responser, det senare bestående till största delen av stöttningssignaler till talaren, även kallat uppbackningar. I situationer där interaktionen riskerade att fallera valde deltagarna att, på liknande sätt, använda sig av respons och uppbackningar. Vidare visar resultaten att testdeltagarna föredrog att inte byta eller förkorta samtalsämnet eller påpeka missar i kommunikationen om hen exempelvis inte förstod vad samtalspartnern sade. Resultatet öppnar upp för diskussion om hur kommunikativa strategier används, såväl inom som utom skolkontexten och även hur pedagoger och andraspråksinlärare kan samtala om hur man kan använda sig av nämnda strategier i interaktionen.

No description available.

No description available.