No description available.

Det finns flera fördelar och möjligheter med att undervisa ute och intresset för utomhusdidaktik bland lärare är stort. Ute erbjuds en ny kontext där elevernas sociala relationer stärks, de engageras känslomässigt, rörelse främjas och eleverna tar större ansvar för sitt lärande. Lärarens roll är av avgörandebetydelse för att kvalitén på undervisning ute ska vara hög. Det krävs kunskap och erfarenhet att organisera undervisningen ute och att koppla det som görs ute med verksamhet inne i klassrummet. Lärare utgår från de didaktiska frågorna vad, hur och varför vid planering och utveckling av undervisning. När undervisningen flyttar ut ställs dessutom frågan var? Platsen har betydelse för utformningen av undervisning. Platsen väljs med omsorg för att bäst passa till det som avses undervisas om. Lärarutbildningen har ett viktigt uppdrag att ge lärarstudenterna didaktiska verktyg som de har nytta av i sin framtida yrkesprofession. Syftet med denna studie är att ta del av studenternas tankar och reflektioner kring utomhusdidaktik efter att de i en kurs i naturvetenskapsämnenas didaktik, på grundlärarprogrammet medinriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, själva genomfört utomhusundervisning. Som metod användes observationer i fält, filmning och uppföljandefokus gruppsintervjuer. Elva studenter deltog i intervjuerna. Som analysmetod användes en tematisk analys. Studiens resultatvisar att genom att låta studenterna reflektera över sin genomförda uteundervisning så sker också reflektion kring den uteverksamhet de mött på sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU), dessa erfarenheter tas tillvara när de också tänker framåt och parallellt reflekterar över hur utomhusdidaktik kan användas i deras framtida lärarprofession. Lärarstudenterna visar stort intresse för att undervisa ute och reflekterar kring de didaktiska frågorna är det gäller utomhusdidaktik. De ser möjligheter till estetiskt, elevaktivt, praktiskt och hands-on-arbete ute. De menaratt trots vissa brister i egna ämnesteoretiska kunskaper så finns möjligheten att utforska tillsammans med eleverna och att genom eget intresse och genom att ställa produktiva frågor uppmuntra elevernas lärande. De uttrycker oro inför att elevernas eget utforskande begränsas av att kursplanen ska följas och att tid saknas. När de beskriver platser för undervisning önskar de väl avgränsade platser där eleverna är inom synhåll. De vill dessutom kunna erbjuda eleverna härliga och rogivande naturupplevelser. Studenterna menar att det är viktigt att de själva får prova på utomhusdidaktik under sin utbildning.

I denna studie undersöks vilket lärande och vilka kunskaper som elever i svensk grundskola ges möjlighet att utveckla i arbetet med matematikläromedel. Studien undersöker särskilt rationella tal i uttrycksformen bråk. Som empiriskt underlag har faktarutor och diagnoser i arbetsböcker samt lärarhandledning använts. Iakttagelser rapporterade i tidigare forskning har framfört att matematikunder-visningen främst ger eleverna mekaniska, metodiska färdigheter. En fenomeno-grafisk teoretisk ansats, som delar in lärande i två kategorier – att lära för att återge respektive att lära för att söka mening – används och sätts i samband med en indelning av kunskaper i idémässig förståelse, förståelsebaserad metodanvändning respektive mekanisk metodtillämpning. Dessa bildar tillsammans en del av studiens analytiska verktyg. Lärande i syfte att söka mening bedöms ge mer fullständiga och djupgående kunskaper och leda till större måluppfyllelse. Läromedlen analyseras också utifrån vilka områden som tidigare forskning visat att kunskaper inom bråk omfattar; kunskap om storlek, om aritmetik och om täthet. Resultatet visar att det undersökta läromedlet i olika utsträckning behandlar alla de tre kunskapsområdena storlek, aritmetik och täthet. Introduktionen av områdena sker med en tydlig progression, där storlek är vanligt förekommande i de lägre årskurserna och aritmetik spelar en allt större roll i de senare. Resultatet visar också att läromedlen, med stöd från lärarhandledning och lärare, skulle kunna ge elever möjligheter till ett lärande i syfte att söka mening och att utveckla såväl idémässig förståelse som förståelsebaserad metodanvändning. Detta visar sig dock vara nära samman-hängande med ett väl genomtänkt användande av läromedlet. Läromedlet i sig kan till stora delar inte sägas kräva, eller låta eleverna visa, något annat än mekanisk tillämpning. De områden som uppmärksammas i studien kan tjäna som utgångs-punkt för lärare i utvärderingen av olika läromedels roll i undervisningen samt på vilket sätt lärarhandledningar kan komplettera läromedlet.

No description available.

No description available.

No description available.

The object of this thesis is to examine how history teachers addresses women in their educating. This thesis will also examine if teachers accommodates their educating and does active didactical choices to include historical women. To get an aspect of the student’s appreciation of how women is addressed in their educating have 31 students participated in a web-survey.   This thesis proceeds from the man being the main sex in history-litterateur and he is hierarchy higher than the woman. The men’s historically higher status has contributed to women having it more difficult to reach authority-positions and therefor there is not as many women to include in history educating. The educating is also characterized by men’s history since men is considered hierarchy higher than women.   To get an answer to the thesis four teachers have answered qualitative web-survey with four questions whereof one multi-question and tree more qualitative and open questions. The students to two of these teachers, in all 31 students, got to answer six quantitate questions. From the given answers is it possible to multiply implications. The students think that the history teaching is more gender-equal compared to the teacher’s opinion. Three of four teachers think their teaching is mostly focused on men. The teachers have different opinions regarding if the teaching should be gender-equal or not. The students also got to answer questions on how many men respective women their teacher have included in their teaching during the last three lessons. The result was 23 of 29 students could name one or more historical men but only 8 of 29 could name one or more historical women. This result shows the teachers opinions regarding their teaching mostly being focused on men is accurate.   When to teachers attuning their teaching to accentuate women is there two separate lines. One of the teachers means she has a gender-equal teaching without needing to put extra focus on gender-equality.  Another teacher thinks the grade of the gender-equality is partly decided by which part of the history you teach. Three of four teachers think they see historical women as something additional not belonging mainstream history as men do, but they still think the women in history are meaningful. / Studiens syfte är att undersöka hur historielärare tar upp historiska kvinnor i undervisningen. Studien undersöker också om lärare anpassar sin undervisning och gör aktiva didaktiska val för att lyfta historiska kvinnor i undervisningen. För att få en bild av elevernas uppfattningar av hur kvinnor tas upp i undervisningen har 31 elever gjort en websurvey. Undersökningen utgår från att mannen står i centrum för historieskrivning och att han hierarkiskt står högre än kvinnan. Att mannen har haft och delvis har högre status har gjort att kvinnan historiskt sett har haft svårt att nå maktpositioner som har lett till att det inte finns lika många kvinnor att undervisa om i historia. Historieundervisningen är dessutom präglat av mäns historia eftersom männen anses högre rankade hierarkiskt än kvinnor. För att reda ut syftet med uppsatsen har fyra lärare fått svara på en kvalitativ webbsurvey med totalt fyra frågor varav en flervalsfråga och tre mer kvalitativa och öppna frågor. Totalt 31 elever till två av de lärare som var med i undersökningen fick svara på sex kvantitativa frågor. Utifrån de svar som har givits kan man dra ett flertal slutsatser. Elever anser i högre grad att historieundervisningen är mer jämställd än lärarna. Tre av fyra lärare menar att de för en undervisning präglad av män. Det råder dock delade meningar bland lärarna om man ska försöka föra en undervisning som tar upp lika många män och kvinnor eller inte. Eleverna fick också svara på frågor om hur många män respektive kvinnor som deras lärare har tagit upp under de senaste tre lektionerna. 23 av 29 elever kunde nämna en eller fler historiska män, men bara 8 av 29 kunde nämna minst en historisk kvinna. De resultaten tyder på att lärarna har rätt i att undervisningen är präglad utav män. När det kommer till hur lärare anpassar sin undervisning för att lyfta kvinnor finns även där två skiljelinjer. En av lärarna menar att hon för en jämställd undervisning där hon inte anser sig göra något extra för att lyfta kvinnor eller män. En annan lärare menar att graden av jämställdhet delvis bestäms av vilken tidsålder som ska undervisas. Det är dock tre av fyra lärare som menar att de ser historiska kvinnor som något extra som inte tillhör den gängse i historian på ett lika naturligt sätt som män. De tycker dock att kvinnans roll är viktig.

No description available.

Skolan kräver idag att elever ska tillägna sig en stor mängd olika förmågor och kunskaper, vilket kräver att lärare kan använda sig av flera olika metoder i sin undervisning för att uppnå skolans mål samt förbereda elever för livet efter skolan. Upplevelsebaserat lärande, där rollspel och simuleringar ingår, är en metod som lärare kan dra nytta av för att uppfylla sitt uppdrag. Denna litteraturstudie syftar därmed till att analysera de kritiska framgångsfaktorerna för implementering av upplevelsebaserat lärande i samhällskunskap utifrån hur det främjar elevers kunskaper, vilka centrala utmaningar som finns samt varför upplevelsebaserat lärande används överhuvudtaget. I studien ingår såväl svensk som internationell forskning för att besvara frågeställningarna. Kopplingar görs också till David Kolbs modell om upplevelsebaserat lärande samt John Deweys idéer om erfarenhetsbaserat lärande. Studien kommer fram till att upplevelsebaserat lärande kan stärka elevers kunskaper och ge en helhetsbild kring deras lärande. För effektiv implementering av undervisningsmetoden krävs dock att syftet framgår tydligt samt att läraren tar hänsyn till elevers bakgrund och skolans förutsättningar.

El objetivo principal de este estudio es investigar sobre el uso de las actividades musicales en la enseñanza-aprendizaje del español como lengua extranjera en dos bachilleratos suecos y el grado de motivación de los alumnos, en la adquisición de una lengua extranjera. La teoría aplicada al presente estudio es el sistema motivacional del yo L2 de Dörnyei (2009). Para realizar la investigación, se ha utilizado un método cualitativo, recogiendo los datos mediante observaciones de dos clases y entrevistas a profesores y alumnos. Las entrevistas se basan en preguntas sobre las preferencias de la música que escuchan, el uso de la música en la enseñanza del español, y, solamente para los alumnos, sobre sus sueños futuros como hablantes del español. Los resultados obtenidos señalan que existen muchas diferentes maneras de usar la música, por ejemplo, al inicio de una clase o para finalizarla, para trabajar con la gramática, la traducción, el vocabulario, la cultura, la expresión y comprensión escrita, auditiva y oral y también para divertirse. Además, las actividades musicales parecen desempeñar un rol en la motivación de los alumnos, aunque es difícil determinar en qué medida.