Studiens syfte är att: med utgångspunkt i två skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) påvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid två skilda tidpunkter löst differentieringsfrågan, samt att påvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstås. Syftet uppfylldes genom två frågeställningar. Den första riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jämförde de båda propositionerna för att se om det över tid skett någon förändring i differentieringsfrågans besvarande och dess bakomliggande motiv. Studien befinner sig inom ett läroplansteoretiskt forskningsfält och har tagit avstamp ifrån differentieringsrelaterad teori. Studiens källmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat påvisade en förändring över tid i besvarandet av differentieringsfrågan. Båda de undersökta propositionerna betonar det demokratiska syftet mest frekvent, men de gör det på olika sätt. I propositionen daterad 2009 går det demokratiska syftet oftare att koppla till elevers egna individuella val. I studien framkom två skäl till detta som beror på en över tid ändrad syn på det meritokratiska syftets innebörd. Det första att regeringen inte anser att alla elever är lämpade för högskolestudier. Den andra att den nu sittande regeringen inte delar synen om en arbetsmarknad som förutsätter ett kunskapssamhälle. Istället ser man att en framtida arbetsmarknad kommer att ställa mindre krav på utbildning.