Den ökande och snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har skapat ett nytt ekosystem inom hälso- och sjukvårdssektorn bestående av digitala plattformar. Detta har gjort det möjligt för patienter att söka och ta emot vård på nya sätt som tidigare inte var möjligt. Att digitalisera patientresan har visat sig vara effektivt och underlättar självständigt boende och enkel åtkomst för uppföljningskonsultationer för de som lider av kroniska sjukdomar. Trots detta är många människor, särskilt äldre, underrepresenterade i användningen av digitala vårdplattformar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka äldre patienters beteende inom digitala vårdplattformar för att tillgodose behoven hos den större befolkningen och minimera den digitala klyftan. För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor: Vilka är skillnaderna i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter på digitala vårdplattformar? Vilka är de viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende? Denna studie följde en mixad forskningsdesign. Vi använde SPSS för att utföra one-way ANOVA följt av ett Games-Howell post hoc-test för varje variabel som möjligtvis kunde förklara en skillnad i användningsbeteende mellan yngre och äldre primärvårdspatienter. För att svara på vår andra forskningsfråga genomförde vi 17 intervjuer med respondenter i åldern 60+ som tidigare använt en digital vårdplattform. Våra resultat visar att det finns en signifikant skillnad i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter. Den äldre generationen spenderar mer tid under anamnes, onboarding och i väntekö, där de i åldern 75+ sticker ut mest på alla uppmätta variabler. Den äldre generationen tenderade också att betygsätta tjänsten något lägre, uppskatta deras hälsa högre och bli tilldelad färre antal sjukvårdsexperter i processen jämfört med den yngre generationen. De viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende är den upplevda användbarheten, upplevda användarvänligheten, deras digitala mognad, förtroende, och attityd till digital vård. Denna studie bidrar till den glesa litteraturen inom digitala vårdplattformar och äldres beteende efter adoption av informations- och kommunikationsteknik. Vi tillhandahöll ny kunskap om äldres användning av digitala vårdplattformar i jämförelse till den yngre generationen och lade till en förklaring angående vilka faktorer som påverkar användningsbeteendet hos den äldre generationen. Dessutom stärker vi nuvarande teori genom att betona vikten av att undersöka de påverkande faktorerna snarare än kronologisk ålder. Våra praktiska bidrag riktar sig till både plattformsägare och vårdpersonal med syftet att ge vägledning i hur dessa två aktörer ska agera för att öka användningen bland den äldre generationen, där utformning av plattformen och information är särskilt viktigt att ta hänsyn till. / The rise and rapid development of information communication technologies have created a new ecosystem in the healthcare sector consisting of digital platforms. This has enabled patients to access, seek, and receive care in new ways which was not previously possible. Digitizing the patient journey is proven to be effective while facilitating independent living and easy access for follow-up consultations for those who live in rural areas and are suffering from chronic diseases. Yet, many people, especially elderly, are underrepresented in the usage of digital healthcare platforms. The purpose of this master thesis is to investigate elderly patients’ behavior inside the digital healthcare platforms to accommodate the needs of the greater population and minimize the digital divide. To achieve the purpose, the following research questions were formulated: What are the differences in usage behavior between elderly and younger primary care patients in digital healthcare platforms? Which are the key antecedent factors that influence the usage behavior of the elderly? This study followed a mixed method research design. We used SPSS to perform a one-way ANOVA followed by a Games-Howell post hoc test for each variable that possibly could explain a difference in usage behavior between younger and elderly primary care patients. To answer our second research question, we held 17 interviews with respondents in the age of 60+ that previously had used a digital healthcare platform. Our findings reveal that there is a significant difference in usage behavior between elderly and younger primary care patients. The elderly generation spend more time during anamnesis, onboarding, and in waiting lines, where those in the age 75+ stand out the most on all measured variables. The elderly generation also tended to rate the service slightly lower, estimate their health higher and get assigned to fewer healthcare professionals in comparison to the younger generation. The key antecedent factors that influence the usage behavior of elderly is the perceived usefulness, perceived ease of use, their digital maturity, trust, and attitudes towards digital healthcare. This study contributes to the sparsely literature within digital healthcare platforms and elderly’s behavior after adoption of ICTs. We provided new knowledge regarding elderly’s usage of digital healthcare platforms in contrast to the younger generation and added an explanation of factors that influence the usage behavior. In addition, we strengthen current theory by highlighting the importance of examining influencing factors rather than chronological age. Our practical contributions address both platform owners and healthcare professionals and aims to give direction in how these two actors should act to increase usage among the elderly generation, where design of the platform and information are especially essential to take into consideration.