<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?</p><p>Metod</p><p>Denna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande. Svaren fördes in i SPSS som användes för att se på skillnader mellan gruppen som varit närvarande kontra frånvarande.</p><p>Resultat</p><p>148 av 500 (30%) undersökningsdeltagare svarade på enkäten, och gav, trots låg svarsfrekvens, ett representativt urval avseende kön, ålder, boendekommun samt typ av skolklass. 52% av de som svarat har angett att de deltagit på alla aktivitetsdagar som anordnats. Resten har varit frånvarande vid ett tillfälle eller fler. Av den grupp på 70 elever som varit frånvarande vid något tillfälle har 65% uppgett att de inte haft möjlighet att följa med på grund av dåligt anpassade aktiviteter eller en lokal som inte varit handikappanpassad. Alla barn som varit frånvarande tycker att detta har varit tråkigt i lika stor utsträckning, oavsett anledning. Dock har de elever som varit frånvarande, och angett något av de två skolrelaterade alternativen som anledning till detta, visat på en större känsla av utanförskap.</p><p>Slutsats</p><p>Det är en del barn och ungdomar med rörelsehinder i Sverige som upplever sig inte ha möjlighet att vara med på skolans aktivitetsdagar trots att de själva vill. Vilket i förlängningen kan leda till en känsla av att hamna utanför den sociala gemenskapen.</p>

<p>Syfte och frågställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka hälsa med fokus på kostvanor, fysisk aktivitet och Body Mass Index (BMI) hos personer med utvecklingsstörning i en gruppbostad. Vidare syftar studien till att beskriva hur personalen arbetar med nämnda faktorer. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:</p><p>1. Hur förhåller det sig för två personer i gruppbostaden med följande faktorer: energiförbrukning, energiintag, energibalans och kost enligt Svenska näringsrekommendationer?</p><p>2. Hur förhåller det sig för samtliga i gruppbostaden med följande faktorer: BMI, kost, fysisk aktivitet samt fysisk aktivitet i enlighet med uppsatta kriterier för vardaglig- och planerad fysisk aktivitet?</p><p>3. Hur arbetar gruppbostaden med stimulering av fysisk aktivitet och hälsofrämjande kostvanor?</p><p>Metod</p><p>Studien har genomförts på totalt fyra personer med utvecklingsstörning, varav två personer har observerats djupt och två personer övergripande. I observationen ingick kvantitativa mätmetoder, vilka innefattade studier av energiintag, energiförbrukning, energibalans och BMI samt kvalitativa observationer där kost och fysisk aktivitet studerades. I observationerna ingick informella samtal. Utöver observationerna har intervjuer med enhetschef, en fast anställd och en vikarie ägt rum.</p><p>Resultat</p><p>De djupa observationerna visade en låg energiförbrukning och en positiv energibalans. I studien framkom det att det råder brist på fysisk aktivitet. Orsakerna till detta var dels att det inte förekom någon planerad fysisk aktivitet, dels att personerna inte deltog i dagliga göromål i hemmet. Vidare åt personerna inte enligt SNRs rekommendationer. I intervjuerna framkom det att det inte förekommer något aktivt arbete rörande fysisk aktivitet och kost.</p><p>Slutsats</p><p>Gruppbostaden behöver tydliga riktlinjer för arbete med fysisk aktivitet och kost. Vidare är det nödvändigt att samtal förs mellan personal och enhetschef avseende ovan nämnda faktorer.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study has been to investigate health with focus on eating habits, physical activity and Body Mass Index (BMI) in mentally retarded living in a community based setting, and to find out how the staff works with these things. Following questions specify the aim:</p><p>1. What is the position as regards energy consumption, energy intake, energy balance and diet according to Swedish recommendations of nutrition (SNR), for two persons in the community based setting?</p><p>2. What is the position as regards BMI, diet, physical activity and physical activity according to criteria for daily and planned physical activity, for all persons in the community based setting?</p><p>3. How does the community based setting work with physical activity and healthy eating habits?</p><p>Method</p><p>Totally four persons with mental retardation were included in the study, of whom two persons were observed in an in depth study and two persons in an overarching study. The observation comprised quantitative methods, which included studies of energy intake, energy consumption, energy balance and BMI. Qualitative methods were used when diet and physical activity were studied through observations. Also, there were informal interviews included in the observations. Except the observations, interviews were carried on with the principal, an employee and a deputy.</p><p>Results</p><p>The in depth observations showed a low energy consumption and a positive energy balance. Also, a lack of physical activity appeared during the observations. There were no planned physical activity and the persons didn’t take part of the daily activities in their home. Further, the persons’ eating habits were not in line with the recommendations of SNR. During the interviews, it was said that there are no presence of work regarding physical activity and diet.</p><p>Conclusion</p><p>This community based setting needs guidelines for how the work with physical activity and diet should be carried through. Another important conclusion is that the lack of guidelines need to be a subject of conversation between the principal and the staff.</p> / Bilaga 1, 2, 4, 8, 11 och 12 saknas i pdf-filen, men finns i det tryckta arbetet.

SAMMANFATTNING __________________________________________________________________________ Eva Öierstedt-Christiansen &amp; Louise Rundlöf Sitt still och var tyst! Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lärare Sit still and be quiet! Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers   Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________ Vårt syfte med studien är att undersöka vad nio lärare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD. Vår undersökning kommer att utgå från följande frågeställningar: Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD? Vilka är det enligt lärarna som gynnas av en ställd diagnos, barnet/eleven, lärarna eller föräldrarna? På vilket sätt skiljer sig åsikterna mellan lärare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år gällande diagnostisering? Vi har genomfört intervjuer med nio lärare som är verksamma inom olika åldrar. Resultatet av vår studie visar att lärarna överlag är kritiska till en diagnos, däremot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom är en diagnos nödvändig för att barnet/eleven ska få rätt hjälp och stöd. Frågan om när en diagnos bör ställas skiljer sig mellan lärarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollärarna. Lärarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör ställas förrän i skolan medan lärarna i grundskolans tidigare år hävdar att en diagnos bör ställas så tidigt som möjligt. Resultatet pekar på att det finns både fördelar och nackdelar med en diagnos utifrån ett barnperspektiv, föräldraperspektiv och pedagogiskt perspektiv.

Syfte och frågeställning Syftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar? Metod Denna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande. Svaren fördes in i SPSS som användes för att se på skillnader mellan gruppen som varit närvarande kontra frånvarande. Resultat 148 av 500 (30%) undersökningsdeltagare svarade på enkäten, och gav, trots låg svarsfrekvens, ett representativt urval avseende kön, ålder, boendekommun samt typ av skolklass. 52% av de som svarat har angett att de deltagit på alla aktivitetsdagar som anordnats. Resten har varit frånvarande vid ett tillfälle eller fler. Av den grupp på 70 elever som varit frånvarande vid något tillfälle har 65% uppgett att de inte haft möjlighet att följa med på grund av dåligt anpassade aktiviteter eller en lokal som inte varit handikappanpassad. Alla barn som varit frånvarande tycker att detta har varit tråkigt i lika stor utsträckning, oavsett anledning. Dock har de elever som varit frånvarande, och angett något av de två skolrelaterade alternativen som anledning till detta, visat på en större känsla av utanförskap. Slutsats Det är en del barn och ungdomar med rörelsehinder i Sverige som upplever sig inte ha möjlighet att vara med på skolans aktivitetsdagar trots att de själva vill. Vilket i förlängningen kan leda till en känsla av att hamna utanför den sociala gemenskapen.

Syfte och frågställningar Syftet med studien har varit att undersöka hälsa med fokus på kostvanor, fysisk aktivitet och Body Mass Index (BMI) hos personer med utvecklingsstörning i en gruppbostad. Vidare syftar studien till att beskriva hur personalen arbetar med nämnda faktorer. Syftet har lett fram till följande frågeställningar: 1. Hur förhåller det sig för två personer i gruppbostaden med följande faktorer: energiförbrukning, energiintag, energibalans och kost enligt Svenska näringsrekommendationer? 2. Hur förhåller det sig för samtliga i gruppbostaden med följande faktorer: BMI, kost, fysisk aktivitet samt fysisk aktivitet i enlighet med uppsatta kriterier för vardaglig- och planerad fysisk aktivitet? 3. Hur arbetar gruppbostaden med stimulering av fysisk aktivitet och hälsofrämjande kostvanor? Metod Studien har genomförts på totalt fyra personer med utvecklingsstörning, varav två personer har observerats djupt och två personer övergripande. I observationen ingick kvantitativa mätmetoder, vilka innefattade studier av energiintag, energiförbrukning, energibalans och BMI samt kvalitativa observationer där kost och fysisk aktivitet studerades. I observationerna ingick informella samtal. Utöver observationerna har intervjuer med enhetschef, en fast anställd och en vikarie ägt rum. Resultat De djupa observationerna visade en låg energiförbrukning och en positiv energibalans. I studien framkom det att det råder brist på fysisk aktivitet. Orsakerna till detta var dels att det inte förekom någon planerad fysisk aktivitet, dels att personerna inte deltog i dagliga göromål i hemmet. Vidare åt personerna inte enligt SNRs rekommendationer. I intervjuerna framkom det att det inte förekommer något aktivt arbete rörande fysisk aktivitet och kost. Slutsats Gruppbostaden behöver tydliga riktlinjer för arbete med fysisk aktivitet och kost. Vidare är det nödvändigt att samtal förs mellan personal och enhetschef avseende ovan nämnda faktorer. / Aim The aim of this study has been to investigate health with focus on eating habits, physical activity and Body Mass Index (BMI) in mentally retarded living in a community based setting, and to find out how the staff works with these things. Following questions specify the aim: 1. What is the position as regards energy consumption, energy intake, energy balance and diet according to Swedish recommendations of nutrition (SNR), for two persons in the community based setting? 2. What is the position as regards BMI, diet, physical activity and physical activity according to criteria for daily and planned physical activity, for all persons in the community based setting? 3. How does the community based setting work with physical activity and healthy eating habits? Method Totally four persons with mental retardation were included in the study, of whom two persons were observed in an in depth study and two persons in an overarching study. The observation comprised quantitative methods, which included studies of energy intake, energy consumption, energy balance and BMI. Qualitative methods were used when diet and physical activity were studied through observations. Also, there were informal interviews included in the observations. Except the observations, interviews were carried on with the principal, an employee and a deputy. Results The in depth observations showed a low energy consumption and a positive energy balance. Also, a lack of physical activity appeared during the observations. There were no planned physical activity and the persons didn’t take part of the daily activities in their home. Further, the persons’ eating habits were not in line with the recommendations of SNR. During the interviews, it was said that there are no presence of work regarding physical activity and diet. Conclusion This community based setting needs guidelines for how the work with physical activity and diet should be carried through. Another important conclusion is that the lack of guidelines need to be a subject of conversation between the principal and the staff. / Bilaga 1, 2, 4, 8, 11 och 12 saknas i pdf-filen, men finns i det tryckta arbetet.

<h1>SAMMANFATTNING</h1><p>__________________________________________________________________________</p><p>Eva Öierstedt-Christiansen & Louise Rundlöf</p><p><strong>Sitt still och var tyst!</strong></p><p>Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lärare</p><p><strong></strong><strong>Sit still and be quiet!</strong></p><p>Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers</p><p> </p><p>Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________</p><p>Vårt syfte med studien är att undersöka vad nio lärare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.</p><p>Vår undersökning kommer att utgå från följande frågeställningar:</p><ul><li>Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?</li><li>Vilka är det enligt lärarna som gynnas av en ställd diagnos, barnet/eleven, lärarna eller föräldrarna?</li><li>På vilket sätt skiljer sig åsikterna mellan lärare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år gällande diagnostisering?</li></ul><p>Vi har genomfört intervjuer med nio lärare som är verksamma inom olika åldrar. Resultatet av vår studie visar att lärarna överlag är kritiska till en diagnos, däremot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom är en diagnos nödvändig för att barnet/eleven ska få rätt hjälp och stöd. Frågan om när en diagnos bör ställas skiljer sig mellan lärarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollärarna. Lärarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör ställas förrän i skolan medan lärarna i grundskolans tidigare år hävdar att en diagnos bör ställas så tidigt som möjligt. Resultatet pekar på att det finns både fördelar och nackdelar med en diagnos utifrån ett barnperspektiv, föräldraperspektiv och pedagogiskt perspektiv.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder. Dessutom har arbetet koncentrerat sig på hur man bäst hjälper dyslektiker i skolan. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att det lönar sig att få rätt hjälp i tid för sin dyslexi. Diagnoser är positiva om den hjälper eleven framåt i sin läs- och skrivutveckling. Det som också visade sig var att dyslektikerna menar i likhet med forskarna, att om eleven blir stöttad av sin lärare och sina föräldrar så är det lättare att lyckas med sin läs- och skrivutveckling.</p> / Formalia och ändring av två uttryck.

<p>Abstract</p><p>During my university trip to South Africa I visit a black township called Lingehlile. There I examined the life situation and education for children and youth with mentally disabilities. I was interested in knowing more about what basic condition they have, period of school and what kind of support they get outside the school. The subjects that I have handled are a school for all, support for the person with mentally disabilities and their family, the opinion of the society, education and life after school. I got my result by two interviews. One was with the principal of a school for handicapped children and the other one was with a teacher at that school. Also I have visit a school for handicapped in Cape Town. In Sweden we are talking about a school for all were everybody are welcomed irrespective of handicap. We have laws that stand behind people with mentally disabilities and they can get support and service. With this report I would like to throw light on the situation in another country, in this case South Africa. My investigation showed that they are struggling for a better society for the people with mentally disabilities but they have not come as far as Sweden. This is because of the bad economy and the government. During the trip I met a lot of people that are fighting for better conditions and a rise are slowly but sure on its way.</p><p>Keywords</p><p>South Africa, mentally disabilities, living conditions and examine</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder. Dessutom har arbetet koncentrerat sig på hur man bäst hjälper dyslektiker i skolan. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att det lönar sig att få rätt hjälp i tid för sin dyslexi. Diagnoser är positiva om den hjälper eleven framåt i sin läs- och skrivutveckling. Det som också visade sig var att dyslektikerna menar i likhet med forskarna, att om eleven blir stöttad av sin lärare och sina föräldrar så är det lättare att lyckas med sin läs- och skrivutveckling. / Formalia och ändring av två uttryck.

Abstract During my university trip to South Africa I visit a black township called Lingehlile. There I examined the life situation and education for children and youth with mentally disabilities. I was interested in knowing more about what basic condition they have, period of school and what kind of support they get outside the school. The subjects that I have handled are a school for all, support for the person with mentally disabilities and their family, the opinion of the society, education and life after school. I got my result by two interviews. One was with the principal of a school for handicapped children and the other one was with a teacher at that school. Also I have visit a school for handicapped in Cape Town. In Sweden we are talking about a school for all were everybody are welcomed irrespective of handicap. We have laws that stand behind people with mentally disabilities and they can get support and service. With this report I would like to throw light on the situation in another country, in this case South Africa. My investigation showed that they are struggling for a better society for the people with mentally disabilities but they have not come as far as Sweden. This is because of the bad economy and the government. During the trip I met a lot of people that are fighting for better conditions and a rise are slowly but sure on its way. Keywords South Africa, mentally disabilities, living conditions and examine