No description available.

~ ..•.. There are two types of Oxford Filter; blue filters enhance short wavelength light and yel,low enhance long wavelength light. These filters have previously been shown to improve reading performance, vergence eye movements and perception of visual form and motion. In this thesis the effects of such filters were examined in both an unselected primary school population, and in a clinical population of children with identified visual and/or reading difficulties. A school based visual screening study established that just over 40% of children identified a filter as beneficial when viewing text. These children reported a significantly higher number of visual symptoms and had significantly reduced convergence and accommodation eye movements compared to non-filter choosers. A further trial of filter use revealed that those using blue filters made significant improvements in accommodative function and in spelling ability. A cross-over, randomised controlled trial was conducted in the clinical sample with psychometric, orthoptic and psychophysical assessments administered before and after filter use. Poor readers made significant improvements in reading following filter use, but a smaller dyslexic group were not found to improve their reading. Performance on a Matrices task significantly improved after using yellow filters specifically. There was also evidence that children with reduced saccades improved their spelling with the use of yellow filters, but had reduced spelling following blue use. Although filters impacted upon both orthoptic and literacy measures these improvements appear not to be causally linked. A random dot kinematogram task (RDK) revealed a correlation between magnocellular functioning under blue and yellow lighting conditions and reading; lower reading was associated with poorer RDK thresholds. This association was specific to reading and not evident in relation to dyslexia. Visual search accuracy was also shown to improve significantly after the use of blue and yellow filters. Together these findings have implications for the treatment of orthoptic abnormalities and literacy performance.

<p>Berättelser om Downs Syndrom formuleras ofta utifrån, av andra än de som lever med diagnosen. Inom forskning är det vanligtvis genom anhöriga eller omsorgspersonal som vi försöker närma oss en förståelse av vad diagnosen innebär. Mitt syfte här var att, genom intervjuer med vuxna som har Downs Syndrom, studera hur identiteten konstrueras utifrån dessa villkor samt se om det handlar om en avvikaridentitet. För genomförandet använde jag narrativ teori och metod som jag låtit inspireras av den hermeneutiska tolkningsprocessen. Genom att analysera livsberättelser som ett uttryck för identitet som en en språklig process, ville jag fånga och förmedla de berättelser som personerna själva ger uttryck för. Jag fann berättelser om existentiell förlust i relation till det man inte har men "kunde ha haft". Jag fann upplevelser präglade av att vara kropp och av ensamhet samt berättelser om motstånd gentemot en identitet som avvikare. Ett motstånd som resulterar i att individen osynliggörs. Resultatet landar i att förmågan att skapa och upprätthålla en sammanhängande berättelse om sig själv och kunna förmedla den enligt det sociala livets normer, är grundläggande för huruvida en avvikaridentitet tar form eller kan bekämpas. För personer med Downs Syndrom kan detta ta sig uttryck i en mellanrumsidentitet och berättelsen tystnar.</p>

<p>The aim of the present thesis was to examine possible cognitive consequences of acquired hearing loss and the possible impact of these</p><p>cognitive consequences on the ability to process spoken language presented through visual speechreading or through a cochlear implant.</p><p>The main findings of the present thesis can be summarised in the following conclusions: (a) The phonological processing capabilities of</p><p>individuals who have acquired a severe hearing loss or deafness deteriorate progressively as a function of number of years with a complete or partial auditory deprivation. (b) The observed phonological deterioration is restricted to certain aspects of the phonological system. Specifically, the phonological representations of words in the mental lexicon are of less good quality, whereas the phonological system in verbal working memory is preserved. (c) The deterioration of the phonological representations has a negative effect on the individual's ability to process speech, either presented visually (i.e., speechreading) or through a cochlear implant, as it may impair word recognition processes which involve activation of and discrimination between the phonological representations in the lexicon. (d) Thus, the present research describes an acquired cognitive disability not previously documented in the literature, and contributes to the context of other populations with phonological disabilities by showing that a complete or partial deprivation of auditory speech stimulation in adulthood can give rise to a phonological disability. (e) From a clinical point of view, the results from the present thesis suggest that early cochlear implantation after the onset of an acquired severe hearing loss is an important objective in order to reach a high level of speech understanding with the implant.</p>

<p>Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. </p><p>De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner. Skillnaden mellan skolorna var att de barn som var vana att se funktionshindrade i större utsträckning kunde identifiera olika typer av funktionshinder, och att de då i någon mån hade en klarare uppfattning om hur de tycker att funktionshindrade bör behandlas. Alla barnen jag talade med uttryckte sympati för de funktionshindrade barnen. Genomgående var också uppfattningen att funktionshindrade är det synd om, och de bör därför behandlas med extra hänsyn och respekt. Ju mer avvikande de funktionshindrade ser ut, ju mer särskilda från respondenterna upplevs de av dessa. De upplevs tänka på och tycka om att göra andra saker. Exempelvis tros funktionshindrade haft anledning att fundera över existentiella frågor i högre utsträckning, och är således inte lika materialistiska som andra barn. Barn utan synbara funktionshinder upplevs tycka om populär musik och"såpor"i tv - sådant som av respondenterna upplevs som"normalt". Detta var gemensamt för båda grupperna av barn, liksom att de gav uttryck för uppfattningen att ett avvikande yttre också innebär ett avvikande inre.</p>

<p>Mobiltelefoni är ett ständigt ämne då det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta område som andra. Dessa personer är synskadade på olika nivåer. Vi har i denna uppsats studerat hård- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en användares perspektiv. Vi har ställt frågan:</p><p><p><em>”Vilka särskilda behov gällande mobiltelefoni har synskadade användare och hur kan dessa omsättas i hårdvara och mjukvara?”</em></p><p>Vi har genom telefonintervjuer identifierat åtta användares behov av hård- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag på en anpassad hårdvara samt en förbättring av en mjukvara. Vi har vidare utvärderat dessa behov i en workshop med synskadade användare för att få ett slutgiltigt förslag på hård- och mjukvara som är tillgänglig och användbar för synskadade personer. Vi har funnit att de viktigaste attributen i hård- och mjukvara är en tydlig logik i uppbyggnaden samt funktionalitet och enkelhet.</p></p>

Avhandlingen berör funktionshindrade barns lek och aktivitet och den är en studie av strukturer och utförande i förskola för dessa barn. Avhandlingens utgångspunkter består av tre delar. Den första delen berör min egen erfarenhet av arbete i omsorger om funktionshindrade. Den andra delen tar upp den miljörelaterade synen på funktionshinder samt organisation och omorganisation i omsorg om personer med funktionshinder och i barnomsorg. Den tredje delen består av ett aktivitetsperspektiv. Aktivitet ses här som bestående dels av en struktur och dels ett utförande. Strukturen föregår utförandet men inte på ett deterministiskt sätt. Det betyder att strukturen styr, lockar fram och vägleder utförandet i en aktivitet. Det betyder också att strukturen innehåller kulturellt förankrade normer för ett typiskt utförande av en aktivitet. Struktur och utförande står i ett dialektiskt förhållande till varandra och strukturen kan därför också påverkas och förändras genom aktivt agerande. Studiens syfte är för det första att undersöka förskolan som institution och organisation för barn med funktionshinder vilket inkluderar den verksamhet som förekommer där. Avhandlingen syftar för det andra till en teorigenererande aktivitetsanalys när det gäller aktiviteter och lekar för funktionshindrade barn. Studien är kvalitativ och har vägletts av grounded theory metoden. Data för studien samlades in genom deltagande observationer i två faser. Under fas 1 fördes fältanteckningar och under fas 2 gjordes videoinspelningar. Analys av data påbörjades samtidigt med datainsamlingen men slutfördes senare efter avslutad fältfas. I resultaten beskrivs två olika slags förskoleverksamheter. Resultaten redovisar också aktivitetsanalysens fem olika aktivitetssituationer. Dessa är anomilek, undervisande situationer, meningsfulla situationer, mobbingsituationer och rituella situationer. Var och en av dessa har olika strukturella egenskaper. Dessa egenskaper berör komplexitet, flexibilitet och social sammanhållning. Innovativa aktivitets- och lekutföranden i meningsfulla situationer och ritualism har identifierats som leksätt som är alternativa utförandemöjligheter för barn med funktionshinder.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner. Skillnaden mellan skolorna var att de barn som var vana att se funktionshindrade i större utsträckning kunde identifiera olika typer av funktionshinder, och att de då i någon mån hade en klarare uppfattning om hur de tycker att funktionshindrade bör behandlas. Alla barnen jag talade med uttryckte sympati för de funktionshindrade barnen. Genomgående var också uppfattningen att funktionshindrade är det synd om, och de bör därför behandlas med extra hänsyn och respekt. Ju mer avvikande de funktionshindrade ser ut, ju mer särskilda från respondenterna upplevs de av dessa. De upplevs tänka på och tycka om att göra andra saker. Exempelvis tros funktionshindrade haft anledning att fundera över existentiella frågor i högre utsträckning, och är således inte lika materialistiska som andra barn. Barn utan synbara funktionshinder upplevs tycka om populär musik och"såpor"i tv - sådant som av respondenterna upplevs som"normalt". Detta var gemensamt för båda grupperna av barn, liksom att de gav uttryck för uppfattningen att ett avvikande yttre också innebär ett avvikande inre.

Different kinds of cultural studies can be used in order to learn more about disability, social policies, attitudes and citizenship. The purpose of this study is to outline some aspects of disability and Swedish society during the 19th century. The ambition is to analyse the issue of the integration of the deaf-mutes and the blind. How did politicians and educators motivate the establishment of compulsory schooling? How was the issue of correction of the body treated? How did they deal with the situation on the labour market? What kind of compensation was contemporary society willing to support? Social policies in the past are likely to be described in terms of control, repression and barriers. This study looks at disability from a more anthropological view which implies the use of hermeneutics, seeking to identify the agent’s own understanding of a problem in order to learn more about how social categorisation and citizenship are integrated and how they change. The use of original sources, such as records from the Swedish parliament and conferences held by experts as well as periodicals, makes this kind of approach possible. This thesis argues that disability must be understood as something that is constantly in the arena of a more dialectical struggle where a number of visions and interests have melted together. In the course of state interventionism and growing social justice, citizenship and disability to a greater extent became a question of honour. Being granted certain rights meant that the individual had passed the test and was now sanctioned as disabled, one who deserved the right to rights. This transition promoted a growing group consciousness. A more dialectical approach perforates the border between social control and humanity since they were not always mutually exclusive.

This dissertation is a study of employment and daytime activities for people defined as having an intellectual disability. The study’s point of origin is the somewhat paradoxical situation these individuals are put into when it comes to work and daytime activities. They are on the one hand granted a disability benefit and made objects for a logic of caretaking; they are regarded as vocationally disabled and defined as outside the workforce. On the other hand, they are still included in a hegemonic work ethic with political objectives for ‘full employment’ and ‘a working-life for all’. A main objective in this study has been to discuss what different types of work and daytime activities mean to these individuals themselves; what role work and daytime activities have in their identity management and self-presentation in everyday life. The study consists of three parts. Part I outlines a historical contextualisation of the relationship between intellectual disability and participation in work and production. This part also provides a brief account for the labour market situation for these individuals today, and discusses the present situation related to the official aims of the administrative reform, which closed down the state-financed institutions for people with intellectual disabilities. Part II discusses the theoretical perspectives and methodological approach used within the study. The theoretical perspectives are developed using concepts from Dorothy Holland et.al, Pierre Bourdieu and Erving Goffman. The methodological approach is based on qualitative case studies with participatory observations and interviews within the different settings where people with intellectual disability work. Part III presents and analyses data derived from fieldwork. Central elements in the meaning of work in identity management are discussed and classified in six basic ‘key stories’ about work and daytime activity. Different forms of adapted and ordinary work are discussed in context of gender roles and social class aspects.