The knowledge about the shear strength of a soil is important because it is a key parameter that is used in many calculations in construction engineering. Some examples of what’s possible to calculate are slope stability, the soil pressure against retaining walls and the carrying capacity of building foundations. Great economic losses or, in the worst case scenario the risk for human lives, could be the result if the geotechnical properties of the soil are ignored. This report considers the undrained shear strength of clay from Uppsala. There are different methods based on empirical experiences which are used to determine the undrained shear strength of a clay. In this project the methods and the results in undrained shear strength are compared between CPT-probing, which is carried out in-situ, and the drop cone test which is done in a laboratory. The reason for this comparison is that they usually don’t show the same results.The tests had already been made before this project started and therefore it is only the comparison of the results between the methods that has been done. The comparison was done by creating charts in Excel where the results from CPT and the drop cone test from was put together from the same point. The shear strength values from the methods were also statistically analysed with a t-test to see if they show the same hypothetical expected value with 95 % significance in every test point / Kunskap om skjuvhållfastheten är viktig då den används för beräkningar inom byggoch anläggningsbranschen. Exempel på vad som kan beräknas är släntstabilitet, jordtrycket mot en spont eller bärförmågan hos en byggnadsgrund. Stora ekonomiska förluster och i värsta fall fara för människoliv kan bli resultatet om jordens geotekniska egenskaper ignoreras. Denna rapport tar upp den odränerade skjuvhållfastheten i Uppsalalera. Det finns olika metoder som bygger på empiriska erfarenheter som kan användas för att ta reda på den odränerade skjuvhållfastheten i lera. I föreliggandeprojekt jämförs metoderna och resultaten i odränerad skjuvhållfasthet mellan CPT-sondering som utförs in-situ och fallkonförsök som utförs på lerprover i ett laboratorium. Anledningen till studien är att metoderna inte alltid ger samma mätvärden. Undersökningarna utfördes innan projektet började. Jämförelsen har gjorts genom den statistiska jämförelsen t (student)-test. Resultatet från t-testet visar att skjuvhållfasthetsvärdena från CPT respektive fallkonförsöken från samma undersökningspunkt och från samma nivå har samma hypotetiska förväntade värde på 95 % signifikansnivå. Genom sammanställda grafer syns att metoderna i de flesta fall överensstämmer till ett djup på minst 20 m.