No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Tvångsvård av barn och unga är ett ämne som numera diskuteras flitigt, inte minst i media. Något som lyfts fram särskilt under den senaste tiden är delen som tar sikte på vårdens upphörande, vilket bl.a. har utmynnat i lagförslaget ”Lex Lilla hjärtat”. Dessutom har socialutskottet tillsatt en utredare som har i uppgift att se över hur barnets bästa kan stärkas i fråga om vårdens upphörande. Med andra ord är det ett mycket aktuellt ämne, och att presentera en uppsats som tar sikte på vårdnadshavares hemtagningsbegäranden kan därför sägas ligga rätt i tiden. När som helst under vårdtiden kan vårdnadshavare begära att vården enligt LVU ska upphöra. En sådan begäran kallas för hemtagningsbegäran. Vad som är anmärkningsvärt är att föräldrars obegränsade rätt att begära vårdens upphörande varken framgår av lagtext, eller av någon av våra mer auktoritativa rättskällor. Ordningen som följer av en hemtagningsbegäran är därför relativt outforskad, men det ska jag, till viss del, ändra på genom min uppsats. Syftet med min uppsats är således att, utifrån ett barnrätts-och de lege ferenda-perspektiv, titta närmre på det som idag kallas för hemtagningsbegäran. För att uppfylla mitt syfte har jag utarbetat ett antal frågeställningar som jag har besvarat utifrån material som jag inhämtat med hjälp av olika metoder. Med tanke på att ordningen beträffande hemtagningsbegäran inte finns behandlad i någon av våra traditionella rättskällor har jag varit tvungen att söka material utanför rättskällorna och således använda mig av fler metoder än den rättsdogmatiska metoden. Min uppsats består bl.a. av en empirisk del som består av intervjuer med rådmän, socialsekreterare och familjehemsföräldrar. Samtliga informanter är överens om att barn påverkas negativt av upprepade hemtagningsprocesser, och att det behöver ske en förändring vad gäller föräldrars rätt att begära vårdens upphörande. Uppsatsens övriga delar tar sikte på vård enligt LVU rent allmänt, principen om barnets bästa utifrån olika rättskällor och lagförslaget som lades fram år 2015 om att hemtagningsbegäran skulle lagregleras. Delar som alla varit nödvändiga för att det skulle vara möjligt för mig att besvara uppsatsens frågeställningar.  Genom min analys och slutsatser besvaras de frågeställningar som ställts upp i inledningen. Jag konstaterar att vårdnadshavares obegränsade rätt att begära vårdens upphörande inte ligger i linje med principen om barnets bästa och att ordningen beträffande hemtagningsbegäran bör lagregleras och begränsas, inte minst för barnens skull, men även för samhället i stort. Det kan anses konstaterat att placerade barn far illa av upprepade hemtagningsprocesser, och att både socialnämnder och de allmänna förvaltningsdomstolarna på regelbunden basis åläggs genomföra dessa processer mot bättre vetande kan inte anses vara rimligt ur resurssynpunkt. Mot bakgrund av detta bör vårdnadshavare enbart få begära vårdens upphörande en gång per år.

No description available.

No description available.

This thesis aims to analyze when ethnic discrimination can be allowed during a recruitment process, as well as how and when positive discrimination is encouraged in a recruitment process. The thesis uses the legal framework for discrimination and presents cases from the Swedish labour court to give an idea of how the labour court judges in these types of cases. In addition, different parts of a recruitment process, what an employer's rights and obligations are during a recruitment process are described. Furthermore, the thesis sheds light on what positive discrimination is and how it can be used to achieve goals or desired results in a workplace. A legal dogmatic method is used throughout to address ethnic discrimination and positive discrimination during a recruitment process. Cases and draft law are used to reach conclusions on how the ban on ethnic discrimination limits an employer's right to recruit whomever they want but also what positive discrimination means for an employer. The study shows that employers must be very specific in their requirements and what they search for in a potential employee when recruiting. Thus, employers cannot make whatever requirements they want. In addition, it becomes clear that an employer can abscond substantially from the responsibility of ensuring that no discrimination should occur by highlighting personal suitability. When it comes to positive discrimination it becomes clear that as an employer you need to work after a plan to reach equality to be able to use positive discrimination as a tool when requiting. Furthermore, it is clear that there are certain criteria that must be met in order for positive discrimination to be considered okay, something that the Court of Justice pursue is the principle of proportionality, i.e. that the purpose must be proportionate to the object. In addition, it is also important that an objective assessment is made in each case.

No description available.

Fotbollsföreningar samt idrottsaktiebolag förvärvar fotbollsspelare från utlandet för att bygga upp och förbättra laget med professionella spelare. Detta har ansetts utgöra en del av föreningars naturliga inslag för att vidareutveckla och förbättra lagidrotten. Ideella föreningar vilket fotbollsföreningar normalt sett hör till, är inte skattskyldiga för mervärdesskatt enligt nationella bestämmelser då dem inte anses bedriva en ekonomisk verksamhet enligt 4 kap 8 § SFS 1994:200 mervärdeskattelagen (ML). Däremot saknas motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG (MD) som undantar ideella föreningar från mervärdesskatt såsom det finns stadgat i den nationella mervärdesskattelagen. Det finns ingen tydlig lagtext för ideella förening samt ingen motsvarighet i direktivet. Det kan då vara svårt för idrottsföreningar att veta hur de ska agera i vissa situationer. Till skillnad från ett idrottsAB där idrottsföreningar bedriver sin förening som ett aktiebolag finns det ett tydligt regelverk då de följer aktiebolagslagen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur spelarövergångar från utlandet ska hanteras och även om reglerna är förenligt med EU-direktivet. I ett viktigt och betydande mål från 21 september 2007 kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att Degerfors IF var skyldig att betala mervärdesskatt på ersättningar för spelarövergång av fotbollsspelare även fast Degerfors IF var en ideell förening. Degerfors IF ansågs vara en ekonomisk verksamhet även fast föreningen hade ett ideellt ändamål. Detta mål är av stor betydelse idag när det inte finns andra regelverk att förhålla sig till för idrottsföreningar. Ideella föreningar är i regel undantag från att betala skatt enligt svensk rätt men är skyldiga att betala mervärdesskatt enligt mervärdesskattedirektivet. Föreningarna kan själva åberopa direkt effekt och på så sätt bli skatteskyldiga. Det har även varit av intresse att diskutera avdragsrätten för en ideell förening i detta fall. En ideell förening har egentligen inte rätt till avdrag då de inte är mervärdesskatteskyldiga. Men när de i dessa situationer betalar mervärdesskatt så finns det ett direkt och omedelbart samband och får därmed göra avdrag för den ingående momsen. Reglerna i mervärdesskattelagen anses stå i strid med EU-rättens direktiv gällande ideell förening, vilket gör det svårt att säkerhetsställa en rättvis och likformig tillämplig av lagen för ideella föreningar. En ekonomisk verksamhet som är skattskyldig har avdragsrätt om det finns ett direkt och omedelbart samband mellan den ingående transaktionen och en eller flera utgående transaktioner.