I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

Business Intelligence-system möjliggör för organisationer att fatta datadrivna beslut i en miljö som är i ständig förändring. Likt andra informationssystem skapas värdet av Business Intelligence-system vid användningen av det. För att Business Intelligence ska ha en positiv inverkan på organisationen krävs effektiv användning av systemet. Trots vetskapen om vikten av effektiv användning av Business Intelligence-system finns det en avsaknad av empiriska studier kring ämnet. Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring vilka aktiviteter som bidrar till effektiv användning av Business Intelligence. Därmed är studiens frågeställning: Vilka aktiviteter bidrar till effektiv användning av Business Intelligence? För att identifiera aktiviteter som bidrar till effektiv användning av Business Intelligence har en kvalitativ metod tillämpats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som på olika sätt arbetar med Business Intelligence inom organisationer. Problem som kan hindra effektiv användning av Business Intelligence har identifierats i tidigare litteratur. Respektive problem har kopplats till en eller flera dimensioner för effektiv användning. Aktiviteterna har kommit fram genom att studien har tagit del av vad som utförs i syfte att hantera problem som hindrar effektiv användning. Studien har bekräftat aktiviteter som bidrar till effektiv användning från tidigare forskning samt kompletterat dessa med fem nya aktiviteter. I studiens slutsats presenteras de aktiviteter som bidrar till effektiv användning av Business Intelligence, som kompletterar tidigare forskning. / Business Intelligence-systems enables companies to make data driven decisions in a constantly changing environment. Like other information systems, the value of Business Intelligence-systems is created in the use of it. For Business Intelligence to make a positive impact, effective use of it is required. Despite the understanding of the importance of effective use of Business Intelligence-system there is a lack of empirical research regarding the field. The purpose of this study is to increase the understanding regarding the activities that supports effective use of Business Intelligence. Therefore, this study aims to answer the following research question: What activities supports effective use of Business Intelligence? To answer the research question, a qualitative research method has been applied and semi-structured interviews have been implemented with informants that work with Business Intelligence in different ways within their respective organization. Prior research has discovered problems that hinders effective use of Business Intelligence. Each problem has been linked to one or more dimensions of effective use of Business Intelligence. The activities have been identified through understanding how organizations handle the problems that hinder effective use. These activities have then been linked to dimensions of effective use. The study has, apart from confirming several activities found in prior research as contributors to effective use, identified five new activities. In the conclusion, activities that support effective use of Business Intelligence are presented as a complement to prior research.