Implementationer av nya obligatoriska system är något många verksamheter står inför eller genomgår. Mycket forskning har bedrivits inom området men med litet fokus på obligatoriska system och stort fokus på att förutspå acceptans före implementation. Måttet av acceptans har tidigare mätts genom det faktiska användandet av systemet vilket i en implementation av ett obligatoriskt system inte är ett relevant mätvärde. Syftet med studien var att utreda vilka faktorer som spelar störst roll vid en implementation av ett obligatoriskt system. För att undersöka detta har två enkätundersökningar, en före och en efter implementation, genomförts. Dessa enkätundersökningar har även kompletterats med ostrukturerade intervjuer samt en semistrukturerad intervju. Ett teoretiskt ramverk har tagits fram med hjälp av en inledande litteraturstudie i ämnet. Studien visar att information och förväntningar på systemet är det som ger mest genomslag för hur användarna uppfattar systemet, men att användandet av systemet inte påverkas nämnvärt av användarnas uppfattning.

Background: ERP systems were perceived as the most significant invention for corporations during the rise of information technology in 1990s (Davenport, 1998). Today ERP systems are a multibillion dollar business and used by both LEs and SMEs. Using an ERP system is a continuous project and it is important to constantly look for misalignments in the system and the usage in accordance to the organizational structure also during post-implementation phase (Peng & Nunes, 2017). Problem: Despite the abundance of studies regarding the implementation of ERP systems there is a shortage of studies about the post-implementation phase, where existing post-implementation studies are rather fragmented around a large set of issues (Huang & Yasuda, 2016; Peng & Nunes, 2017). Furthermore, the studies about ERP usage during post-implementation tend to focus on user perspective or evaluation of system or organizational performance (Huang & Yasuda, 2016). Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how SMEs improve the usage of ERP systems during the post-implementation phase. Method: To fulfill the purpose of this study, the empirical data was collected through a multiple case study of three cases with SMEs of e-commerce retailer companies in Sweden. Qualitative semi-structured interviews were conducted with top management of the three SMEs in order to get understanding of underlying methods and reasons for the system usage improvement Conclusion: Findings of this study show that SMEs improve their system usage through enhancing knowledge-sharing and organizational learning as well as through unification of the procedures that is achieved through external support and knowledge-sharing.