<p>Sammandrag</p><p>Ämne</p><p>Hur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnäring?</p><p>Syfte</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags värdering av efterbehandlingskostnader påverkas av använd redovisningsprincip samt söka finna hur använd metod påverkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning.</p><p>Genomförande</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen är Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter från gruvföretagen har intervjuats samt en person från branschorganisationen SveMin.</p><p>Slutsatser</p><p>Författarna finner att det finns skillnader mellan företagens sätt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillämpas.</p><p>Traditioner inom redovisningen har format två redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som ställs har medfört att redovisningen skiljer sig åt. Detta ger belägg för att externredovisningarna skiljer sig åt i avseendet relevans för investeringsbedömning.</p>

Sammandrag Ämne Hur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnäring? Syfte Denna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags värdering av efterbehandlingskostnader påverkas av använd redovisningsprincip samt söka finna hur använd metod påverkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning. Genomförande Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen är Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter från gruvföretagen har intervjuats samt en person från branschorganisationen SveMin. Slutsatser Författarna finner att det finns skillnader mellan företagens sätt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillämpas. Traditioner inom redovisningen har format två redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som ställs har medfört att redovisningen skiljer sig åt. Detta ger belägg för att externredovisningarna skiljer sig åt i avseendet relevans för investeringsbedömning.