Ekonomisk tillväxt intresserar såväl politiker som forskare och definieras som ökningen av ett lands bruttonationalprodukt (BNP) från en period till en annan. Då BNP anses vara ett mått på välstånd är ekonomisk tillväxt önskvärt (Investopedia, 2016). Forskningen kring sambandet mellan ekonomisk tillväxt och andra samhällsfenomen är gedigen. Ämnet har intresserat forskare länge och är än idag ett aktuellt forskningsområde. Utbildningens påverkan på den ekonomiska tillväxten är ett samband som analyserats flitigt inom nationalekonomin. Enligt teorin bör utbildning ha en positiv påverkan på den ekonomiska tillväxten. Empiriska studier har dock inte visat några konsekventa resultat och slutsatserna är skilda och många (Kyriacou, 1991; Pritchett, 2001). I dagsläget skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna och levnadsstandarden mellan världens länder avsevärt. Skillnaderna bland annat i ekonomisk utveckling delar in länderna i industriländer respektive utvecklingsländer där det sistnämnda har sämre förutsättningar. Detta är problematiskt ur en rad olika synpunkter såväl ekonomiskt som socialt (Sida, 2009; Unicef, 2016). Syftet med denna uppsats är att analysera om det finns ett positiv samband mellan utbildning och den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländer under en tioårsperiod. Hypotesen är att ju högre utbildningsnivå mätt i antal skolår desto högre tillväxt. Sambandet förväntas därför vara positivt. Utifrån uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Finns det ett positiv samband mellan antalet skolår oavsett utbildningsnivå och den ekonomiska tillväxten? Finns det ett positivt samband mellan antalet skolår på eftergymnasial nivå och den ekonomiska tillväxten?   För att besvara frågeställningen användes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden. Data som inhämtades var tvärsnittsdata och analysen är därmed en tvärsnittanalys. Enligt regressionsresultatet finns det delvis positivt signifikanta samband redovisade som är kopplade till första frågeställningen. Även positivt signifikanta samband som är kopplade till andra frågeställningen är funna i denna undersökning.

Swedish dairy industry was established in the late 19th century to provide butter for the evergrowingBritish consumer market. The first world war (1914–1918) reformulated the conditionsof the export dependent Swedish dairy industry and threw farmers and dairy men alike into atime of dwindling profits. This thesis study how Svenska mejeritidningen as a representative ofthe organized Swedish dairy industry responded to the war-time challenges and what strategieswere formulated to find and create markets for dairy products and thus maintain the Swedishdairy industry.The thesis concludes that the first world war may have been a catalyst for a Swedish dairyindustrial transformation, bringing many industrial bottlenecks to the surface such asinfrastructure and technology and stating that considerable efforts would be needed to regainits economic significance of the late 19th century. Moreover, the scale of these concerns incombination with the uncertainty of milk’s profitability makes development blocks a usefultheory for understanding the nature of dairy industrial change in Sweden 1914–1918.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

digitalisering@umu

No description available.