Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstått mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fått större fokus. Eftersom det numer är ett val som ska göras måste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de måste synas och det ställer krav på att skolan marknads-för sig på ett eller annat sätt. Jag undrar också hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att få råd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemässa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och därmed underlätta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra.Genom att intervjua ett antal personer på skolan har jag velat få fram en bild av hur lärare och skolledning ställer sig till konkurrenssituationen. Parallellt med intervjuerna har datain-samling även skett genom att riksdagsbeslut, skolverksrapporter och annan litteratur studerats.Vissa generella tendenser kan skönjas genom intervjuerna. Framförallt framgår det att både lärare och skolledning tycker att marknadsföringen i och med detta har blivit ett viktigt och prioriterat område för skolan. Vidare tycker respondenterna i intervjuerna att kompetensen för att genomföra marknadsföringsinsatser saknas lokalt på skolan. Detta uppfattas som en stor börda både ekonomiskt och mentalt. Den mentala påfrestningen kommer när man allt som oftast funderar på hur man ska genomföra olika typer av satsningar för att få elever till skolan.För att lösa bristen på kompetens har man kontaktat professionell hjälp och detta har natur-ligtvis kostat pengar. De mest rörliga posterna i en skolbudget är det som är avsett att täcka läromedel och fortbildning och det är också dessa poster som prioriteras ned för att kunna täcka kostnaderna för marknadsföringen.