<p>Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad.</p><p>Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland.</p><p>Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder.</p><p>Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade. Komparationen med männens migration visade, att fler män än kvinnor remigrerade, medan de kvinnliga emigranterna var i majoritet. Skillnader mellan männens och kvinnornas destinationer och destinationsändringar över tid förekom, liksom deras delvis olika pull och push-faktorer.</p>

Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad. Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland. Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder. Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade. Komparationen med männens migration visade, att fler män än kvinnor remigrerade, medan de kvinnliga emigranterna var i majoritet. Skillnader mellan männens och kvinnornas destinationer och destinationsändringar över tid förekom, liksom deras delvis olika pull och push-faktorer.