Detta examensarbete undersöker effekten av emotionell priming när försökspersonen använderen bedömningsskala som förankrat bedömningar av upplevd skönhet. Tio försökspersoner fick bedöma skönhet hos bilder med varierande emotionellt innehåll. Något entydigt svar på om, och i så fall hur mycket bedömningarna påverkades av emotionellt innehåll genom en priming-effekt gick inte fastställa, men en tendens till effekt av priming påvisades. Förklaringar som främst gäller metodiska begränsningar diskuteras.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig</p><p>priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur</p><p>personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i</p><p>kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.</p><p>Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.</p><p>Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen</p><p>i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger</p><p>högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten</p><p>av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller</p><p>neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En</p><p>förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig</p><p>markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några</p><p>skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter</p><p>kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att</p><p>försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen. Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala. Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.