Bostadsmarknaden är ständigt ett hett ämne som diskuteras frekvent i olika medier, fi­ka­rum och hemma runt köksborden. Bristen på bostäder, de låga räntenivåerna samt den höga viljan till att äga sitt boende är några tänkbara faktorer till att priserna på bostäder de senaste åren ökat kraftigt. Den rådande situationen gör det inte lätt för de unga som vill köpa sin första bostad. Främst när det kommer till finansieringen men även när det kom­mer till vad man bör tänka på vid bostadsköp. Detta fick oss författare till att börja fun­dera över hur komplexa köpbeslut tas om man som individ inte har någon erfarenhet. Vi ställde oss därmed frågan: Hur rationella är unga konsumenter vid bostadsköp? Det finns omfattande forskning kring rationalitet men ej i relation till 90-talister och framför­allt inte i relation till dyra, komplexa köp anser vi att vår studie bidrar till att fylla dessa kun­skapsgap. Baserat på vår teoretiska referensram är definitionen av rat­ionalitet att individen gör sina val genom att väga olika alternativ mot varandra som grundar sig i tidi­gare erfaren­heter och kunskaper, för att på så sätt kunna välja det alter­nativ som maxime­rar individens användbarhet. Individen är därmed rationell om denna bedömer de för- och nackdelar som finns med att genomföra en viss handling.   Studien genomfördes utifrån en experimentell metod där syftet var att undersöka om det finns skillnader gällande beslutsfattande, baserat på de manipulerade variablerna bild och text. Detta innebär att ena experimentgruppen fått information via bild och den andra via text. Ex­perimentets oberoende variabel är bostadsrättsköp och den beroende variabeln rat­ionalitet. Studiens resultat visar på att det finns svaga orsakssamband mel­lan den obero­ende och bero­ende variabeln då våra statistiska tester visade på signifi­kanta skillna­der angående prisavvi­kelsen mellan de två experimentgrupperna vid ett av de fyra bostadsob­jekt som bedömdes. I de resterande tre finner vi enbart ett återkom­mande möns­ter där Bildgruppen tenderar till större prisavvikelse än Textgruppen, därav det svaga orsakssamban­det. Ytterligare resultat indikerar på att samtliga deltagare blivit influerade vid beslutsfattandet av sina känslor, då de under experimentets gång ändrat åsikt efter de bli­vit presenterad information antingen via bild eller text.   Det praktiska bidraget från studien är lämpat till företag i sälj- och marknadsförings­syfte för att få kunskap om hur 90-talisters informationsbearbetning ter sig, vilket kan påverka indivi­dens köpbeslut. Det teoretiska bidraget ligger bland annat i ytterligare kartläggning av 90-talis­ters konsumentbeteende men framförallt bidrar studien till ökad kunskap till den befint­liga rationalitetsforskningen då vi argumenterar för att rational­itetsbegreppet bör utökas med emotionell rationalitet då 90-talister, som utgör en del av Generation Y, tende­rar till att invol­vera känslor i en högre grad än vad tidigare studier visar på.