Global warming is a huge issue that humans have contributed to through over-exploitation of natural resources and extensive usage of fossil fuels. Now more than ever, we need to embrace a recycle thinking and reuse our waste, for example through producing biogas from our food waste. The purpose of this report was therefore to identify the energy usage and emissions resulting from the biogas chain which spans from Solna Stad to Uppsala Vatten. Furthermore, potential efficiency improvements were to be identified and proposed. This report focused mainly on the first part of the biogas chain that includes the collection of the food waste and the reloading process. Gathering of information was done through study visits, interviews and literature studies. The transports accounted for a large part of the emissions and energy use. A reduction of these can be achieved by switching to more environmental friendly fuels. The useful energy obtained was higher for the reference alternative compared to the biogas process. However, social benefits were obtained from the biogas in the form of a renewable fuel and environmentally friendly manure. The energy usage during the winter months was significantly higher in the reloading facility compared to the summer due to heat leakage. A reduction of this can be achieved by building an accompanying construction with a high speed door in front of the reloading facility. / Den globala uppvärmningen är ett kolossalt problem som människan har bidragit till genom sitt överutnyttjande av naturens resurser och fossila energikällor. Vi måste nu mer än aldrig anamma ett kretsloppstänkande och återanvända vårt avfall genom att till exempel producera biogas från matavfall. Syftet med denna rapport var därför att kartlägga energianvändningen och emissionerna som uppstod i biogaskedjan från Solna Stad till Uppsala Vatten samt ge förslag på effektiviseringar. Denna rapport fokuserade främst på första delen av biogaskedjan som innefattade upphämtningen av matavfall samt omlastningsprocessen. Insamlandet av information gjordes med studiebesök, intervjuer och litteraturstudier. Transporterna stod för en stor del av emissionerna och energianvändningen. En minskning av dessa kan uppnås genom att övergå till ett miljövänligare drivmedel. Den nyttiga energin som erhölls var större i referensalternativet jämfört med biogaskedjan. Dock erhölls samhällsnyttor i form av ett förnyelsebart drivmedel samt ett miljövänligare gödsel från rötrester. Energianvändningen under vinterhalvåret var avsevärt högre än sommarhalvåret på grund av värmeläckage i omlastningsanläggningen. Reducering av detta kan uppnås genom att bygga en sluss med en snabbrullport.

Ett av målen för att nå ett mer hållbart samhälle är att minska användandet av fossila bränslen, vilket har gjort det intressant att utöka biobränsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som mål att utvärdera biobränsleproduktionens inverkan på växthusgasbalansen samt övergödning beroende på vilken marktyp som använts, och utifrån detta välja en optimal mark för odling av granskog för biobränsleändamål. De faktorer som utvärderats är klimat (norra, mellan och södra Sverige), grundvattennivå, kvävegödsling och innehåll av organiskt material i marken. Scenarion av marktyperna med de tillhörande faktorerna har utvärderats med hjälp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hjälp av referensmarker för respektive klimattyp. De flesta marker med tillhörande skog tog upp mer koldioxid än de släppte ut växthusgaser (utsläppen av i form av koldioxid från marken och förbränning av skörden, samt lustgas). Markerna med nettoutsläpp var övervägande mineraljordar. Markerna med högst läckage av kväve var blöta organogena jordar. Resultaten har sedan diskuterats ur ett hållbarhetsperspektiv för att hitta den bäst lämpade marken för biobränsleproduktion. Utifrån ekologiska och ekonomiska hållbarhetsaspekter har slutligen två marker valts ut som mest lämpliga, en dikad, organogen mark i området vid Nässjö (södra Sverige) och en gödslad, dikad, organogen mark vid Mora (Mellansverige). Skillnaden mellan dessa är att marken i Nässjö är bättre ur kväveutsläppssynpunkt, medan marken i Mora är bättre ur växthusgassynpunkt.

Att ta tag i problemet angående klimatförändringarna och den förväntade globala temperaturhöjningen går inte längre att skjuta upp utan måste åtgärdas i dagens läge för att jorden slutligen ska nå ett hållbart klimat. Genom att visa omvärlden att det går att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfötterna och vara en inspiration till övriga städer. Klimatförändringarna är ett globalt problem och det krävs därför ett agerande på global nivå. Alla länder måste bidra, inte minst Stockholm. Stockholm växer och i en allt snabbare takt. De kommande 20 åren förväntas Stockholmsregionen växa med cirka en halv miljon invånare och bilinnehavet förväntas öka med 16 procent fram till år 2020. Detta kommer att leda till ökad mängd koldioxidutsläpp från biltrafiken, stora köer och trängsel samt störningar i kollektivtrafiken. Samtidigt har regeringen satt upp mål om att det inte ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige till år 2050 samt att utsläppen ska minska med 40 procent fram till 2020. Det krävs alltså långsiktiga hållbara lösningar för trafiksituationen i Stockholm för att möta denna ökade befolkning och dessa klimatmål. Det måste ske en omprioritering i trafikplaneringen för att nå visionen om ett hållbart Stockholm, där miljön inte hamnar i andrahand. Metoderna som använts som underlag i rapporten baseras främst på vetenskapliga och politiska rapporter och dokument. Det har även skett en intervju med Daniel Firth från Trafikkontoret med avseende på differentiering och övriga närliggande ämnen som har använts som underlag i resultatet och diskussionen. Syftet med denna rapport är att analysera och diskutera trafiksituationen i Stockholm utifrån ett klimatperspektiv. Det tas upp vilka förändringar som planeras i dagsläget samt vad som kan förbättras med avseende på klimatet och koldioxidutsläppen. De faktorer som tas upp är trängselskatten, differentiering, kollektivtrafiken och den planerade kringfartsleden Förbifart Stockholm. Höjningen av trängselskatten som ska äga rum år 2016 är en bra början på att lösa trafikproblemen i staden. Däremot så räcker inte detta för att minska koldioxidutsläppen i den takt som är nödvändig för att nå de nationella mål som satts upp. Det krävs en satsning på differentiering baserad på koldioxidutsläpp samt att det sker en omprioritering i vad de ökade intäkterna från förhöjd trängselskatt ska finansiera. Då dessa till största del planeras gå till Förbifart Stockholm är förslaget att det enbart bör gå till utbyggnad av kollektivtrafiken i staden. Genom en överföring från biltrafik till kollektiva färdsätt medföljer en koldioxidreduktion och även en minskad trängsel. Därmed fås en hållbar lösning i linje med regeringens mål om en fossilfri fordonsflotta och inga nettoutsläpp av växthusgaser. / The threats and problems with the climate change and the expected global warming can no longer be put on hold. In order to reach a sustainable climate on Earth these problems must be addressed immediately. By showing the world that it is possible to have a functioning metropolis with heavy reductions in car traffic and a wide range of public transport Stockholm can be an inspiration to other cities. Climate change is a global problem and therefore requires an action on a global scale. All countries must contribute, not least Stockholm. Stockholm is growing and at an accelerating pace. In the next 20 years the region of Stockholm are expected to grow by about half a million inhabitants, and car ownership is expected to increase by 16 percent by the year 2020. This will lead to increased carbon emissions from car traffic, large queues and congestion and disruptions in public transport. Meanwhile, the government has set goals that there should be no net emissions of greenhouse gases in Sweden by 2050 and to reduce emissions by 40 percent by 2020. Therefore this is required long-term sustainable solutions for the traffic situation in Stockholm to meet this increased population and these goals regarding the climate. There must be a change of priorities in transport planning to achieve the vision of a sustainable Stockholm where the environment does not come in second place. The methods used to collect information to the report are based primarily on scientific and policy reports and documents. There has also been an interview with Daniel Firth from the Traffic Office in order to discuss differentiation and other related topics that have been used as material of the results and discussion. The purpose of this report is to analyze and discuss the traffic situation in Stockholm from a climate perspective. It addresses what changes are planned in the current situation and what can be improved in terms of climate and carbon emissions. The topics that are being discussed are the congestion charge, differentiation, public transport and the planned beltway Stockholm Bypass. The planned increase of the congestion charge which will take place in 2016 is a good start on solving the traffic problems in the city. However this is not enough to reduce carbon emissions at the pace necessary to meet the national goals. It requires introducing to differentiation based on carbon dioxide emissions and that there is a reprioritization of what the revenues from the increased congestion charge is going to finance. As the most part of these are planned to go to Stockholm Bypass it is proposed that it should only go to the development of public transport in the city. Through a transfer from car traffic to the collective modes the results are a reduction in carbon dioxide emissions and also a reduction in congestion. Only then can a sustainable solution be obtained in line with the government's goal of a vehicle-fleet free from fossil fuels and no net emissions of greenhouse gases.

Syftet med studien är att undersöka vilka negativa spänningar som kan uppstå iaffärsrelationer vid införandet av ett miljöledningssystem i ett företag, och hur de kan uppstå.Tillämpningen av hållbara strategier kan visa sig ha negativa effekter på affärsnätverk, vilketpå lång sikt kan skada, försvåra eller till och med bryta affärsrelationer. Studien har utförtsgenom kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer, där fyra olika företag harintervjuats för att undersöka deras syn på de förändringar som miljöledningssystemets kravhar medfört samt dess negativa konsekvenser. Studiens slutsats är att samtliga av de fyratyperna av negativa spänningar har identifierats hos de intervjuade företagen, vilka kanuppkomma på flera olika vis. Denna studie ämnar att bidra till marknadsföringslitteraturengenom att öka medvetenheten om negativa spänningars förekomst och uppkomst iaffärsrelationer vid implementering av miljöledningssystem. Genom detta möjliggör studienförberedelser och förebyggande åtgärder vid implementeringen av ett miljöledningssystem ien organisation. Det blir således relevant att i framtiden studera hur negativa spänningar kanförebyggas, utifrån sätten som de har visat sig kunna uppkomma på i denna studie.

Dagens livsmedelproduktion står för uppemot 30 % av världens totala växthusgasutsläpp. Den grad av klimatpåfrestning ett livsmedel har beror på olika faktorer som t ex produktionsmetod och transport, där tidigare forskning visat på att animaliska produkter är de livsmedel som har störst klimatavtryck. Mot målet att uppnå en mer hållbar matkonsumtion har det blivit allt viktigare i dagens samhälle att kartlägga matflöden och utifrån denna kunskap upprätta handlingsåtgärder för att minska på konsumtionen av livsmedel med sämre klimatpåverkan. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilka mängder olika slags livsmedel, med tonvikt på animaliska produkter, serveras på restauranger på KTH campus samt att undersöka restaurangernas befintliga arbete relaterat till hållbar utveckling. Undersökningen har avgränsats till två restauranger, Open Café och Restaurang Nymble, och den information som studien baserats på har erhållits från restaurangerna genomdatainsamlingar och intervjuer. Utifrån resultaten av studien kan konstateras att bägge restauranger arbetar med hållbar matkonsumtion, däremot har olika prioriteringsområden valts. Open Café har huvudfokus på inköp av KRAV-märkta produkter medan Restaurang Nymble arbetar mycket med att minimera sitt matsvinn. Beträffande lunchmåltider så förekommer animaliska livsmedel såväl som vegetabiliska på bägge restaurangers veckomenyer. Kött- fisk och vegetariska rätter erbjuds, där Open Café serverar helvegetariska måltider två gånger per vecka och Restaurang Nymble erbjuder ett vegetariskt alternativ varje dag. Genom kartläggning av animalieprodukterna i ingående lunchrätter, med hjälp av verktygen KöttP och Fiskguiden, visar det sig att båda restauranger använder produkter som klassas som bättre för miljön, men även produkter som har för hög påverkan på planeten och därför borde undvikas. Mängden animalieprodukter per lunchrätt beror på restaurangens hållbarhetstänk, vilket serveringskoncept man valt samt huruvida näringsrekommendationer tillämpas eller inte. / Today’s food production constitutes nearly 30 % of the world’s total carbon dioxide emissions. The level of impact a food product has on climate depends on various factors such as production method and transportation, where previous research has shown that animal products have the biggest climate impact. Towards the goal of reaching a more sustainable food consumption it has become even more important to map food flows in order to decrease the consumption of food that has bad climate impact. The purpose of this study has been to examine in which amounts different types of food products, with emphasis on animal products, are served at restaurants on KTH campus and to examine the restaurants current work related to sustainable development. The study has been limited to two restaurants, Open Café and Restaurant Nymble, and the information that the study is based on has been obtained from the restaurants through data collections and interviews.  Based on the results of the study one can observe that both restaurants work with sustainable food consumption, however they have chosen different priority areas. Open Café has its main focus on KRAVPcertified products, while Restaurant Nymble work mainly with minimizing its food waste. Regarding the lunch courses, both animalP and vegetable products occur in the weekly menus. MeatP fishP and vegetarian dishes are provided, however, Open Café serves vegetarian dishes twice a week and Restaurant Nymble offers a vegetarian alternative everyday.  By mapping the animal products used in the lunch dishes, with the help of the tools “Köttguiden” and “Fiskguiden”, it turns out that both participating restaurants use products that are classified as better for the environment as well as products with negative impact. The amount of animal products that are served per lunch course may depend on the restaurants way of thinking related to sustainable development, their serving concept and if nutritional recommendations are used or not.

Sweden has for a long time worked towards improving its sustainability, and reducing negative climate impact (Naturvårdsverket, 2016). According to research performed by robecosam, Sweden was the most environmentally sustainable country in the world, as of May 2017 (Robecosam, 2017). An important step in the direction of further improving environmental sustainability is reducing the usage of fossil fuels, and in extension plastics. In Europe between 4 to 6 percent of oil or natural gas goes into the production of plastics (PlasticsEurope, 2016). Percentage-wise plastics make up a small part of fossil fuel use, however the production of plastics have continually increased for 50 years (PlasticsEurope, 2015), and with demands for 49 million tonnes of plastics in Europe for the year 2015 it is important that the tools for end of life-cycle management of plastics are handled well. Through the method of substance flow analysis (SFA) the report aims to answer the following questions: How large a part of the plastic containers in Stockholm are recycled into usable plastic material, how can that number be improved, and what would those improvements mean in terms of environmental impact? The method used in the report is regional substance flow analysis, SFA is a material flow analysis applied to a specific substance, over a specific time period, and generally within a specific region. The method is used to find sources, leaks, sinks, and accumulations of materials within a flow (Moberg, et al, 1999). The results as shown in the report are that the effective recycling rate in Stockholm is 38.2%. Determined as the total amount of plastic containers that were recycled into usable plastics, divided by the total amount of plastic containers entering the system the year 2015. Furthermore two leakages were found in the system, the plastic containers that were not entered into the recycling system (discarded plastic not properly sorted for recycling), and the plastic containers that could not be recycled for reasons of quality, mixing of materials, or other contamination. Analysis of these leakages showed that vast improvements to Stockholm's environmental impact concerning plastic containers can be made by addressing these leakages. The leakage stemming from the discarded plastics not being properly sorted for recycling being the easiest and most impactful one to remedy, whereas the leakage stemming from materials that cannot currently be recycled was found to be exceedingly difficult to repair.

Klimatkompensering erbjuder individer, organisationer och företag möjligheten att på annat håll reducera koldioxidutsläpp motsvarande det egna klimatfotavtrycket, ett omdiskuterat verktyg med möjligheter och utmaningar. Denna studie har undersökt hur svenska företag som klimatkompenserar förhåller sig till metoden – varför det infördes, vilken roll det har och om det påverkat det generella hållbarhetsarbetet. Med hjälp av intervjuer, kommunikationsmaterial och hållbarhetsredovisningar har MAX Burgers AB och Folksamgruppen undersökts. Resultatet visar inga tydliga rekyleffekter och att kommunikation, ekologisk avkastning och koldioxidbindning har varit viktiga aspekter. Studien diskuterar hur klimatkompenseringens problematiska aspekter kan vägas upp av att det är ett så pass billigt och lättillgängligt verktyg, i trädplanteringens fall inom ett extra viktigt område; koldioxidsänkor. Ett antal konkreta slutsatser nås genom resultatet, men på grund av studiens avgränsningar skulle ett större arbete med grund i ett genomarbetat frågeformulär behövas för att kunna kvantifiera svenska företags motivationer bakom hållbarhetsarbete och klimatkompensering. / Voluntary carbon offsetting offers individuals, organizations and companies the opportunity to elsewhere reduce carbon dioxide emissions corresponding to their own climate footprint, a debated tool with opportunities and challenges. This study has examined how Swedish companies that voluntarily carbon offset relate to the method - why it was introduced, what role it has and whether it has affected the general sustainability work. With the help of interviews, communication materials and sustainability reports, MAX Burgers AB and the Folksam Group have been examined. The result shows no clear recoil effects and that communication, ecological return and carbon sinks have been important aspects. The study discusses how the problematic aspects of carbon offsetting can be weighed up by the fact that it is a cheap and easily accessible tool, in the case of tree planting within an extra important area; carbon sinks. Several concrete conclusions are reached through the result, but due to the limitations of the study, a larger examination based on a thorough questionnaire would be needed to be able to quantify Swedish companies' motivations for sustainability work and carbon offsetting.

Using macroalgae as bio-feedstock for the bio-based plastic industry is a developing process that possesses inherent comparative advantages with regard to its environmental impacts compared to using other bio-feedstock sources. Thus, research effort is considered necessary to improve its competitiveness and resolve the technical challenges that it is currently facing. Within this context, this thesis aims at improving existing knowledge on ecotoxicity impacts from metals found in macroalgae tissue to microbes used within bio-reactors for their fermentation. The basis for a novel impact pathway within LCA methodologies is provided according to a fate- exposure-effect approach. Namely: microbial biota within a bio-reactor is exposed to metal that is bioaccumulated by macroalgae tissue from background sea water, which derives into potential ecotoxicity effects. This pathway can be further studied to incorporate microbial ecotoxicity in bio- reactors within current LCA practices. Under this approach, two data sets have been analysed to evaluate levels of pollution of metals in macroalgae feedstocks against their potential ecotoxicological effects in biochemicals producing microbes: one concerning metal uptake by macroalgae, including measurements on algae tissue and background sea water; and a second one including metal ecotoxicity measurements on relevant microbial species used in biochemicals production processes. As a result of this analysis, it is concluded that there is basis for including microbial ecotoxicity from macroalgae feedstock as a relevant criterion within decision-making in the bio-based plastic industry. Moreover, input for the industry is obtained as direct recommendations and score tables that can be used under case-specific scenarios for macroalgae and microbial species selection. The conducted project should be regarded as a first iteration to the problem. Further work is required in order to refine the outcome of research and maximise input recommendations for the bio-based plastic industry.

The massive global use of fossil fuels has resulted in a lack of oil that opens up for an increased demand for renewable resources. Decreasing the dependence on fossil fuels is a global goal where a fossil free energy market is a vital part in the solution. Cuba is a country whose electricity production is very dependent of oil, although there is a national goal to achieve a 24 percent renewable electricity until year 2030. The incentives behind this decision are that the production cost for electricity is high in Cuba and the emissions of carbon dioxide and other particles are causing local and global environmental problems. Placetas is a municipality in Cuba that have the largest pork production in the country and furthermore many aluminum industries. These industries have been shown to emit particles that significantly reduces the air quality in the municipality and hence also the inhabitant’s quality of life.    Biogas is a mixture of gases and mainly consists of methane and carbon dioxide. It is manufactured by anaerobic digestion of biomass, which refers to for example pig manure. For a municipality like Placetas with severe air pollutions, biogas possesses a potential to replace a part of the current fuel that is used in the industries and reduce the emissions of air pollutions. Hence, this study aims to investigate, by literature and field study, the potential to replace the fuel oil in the aluminum industries in Placetas with biogas from pig manure. Furthermore, it will investigate whether the biogas can be used in the households to reduce the consumption of electricity, which is generated from fossil fuels. The potential of generating electricity directly from biogas is also assessed. These scenarios with different utilizations of biogas are based on a central assumption where if all municipalities in Cuba achieve an electricity generation from renewable resources of 24 percent of the consumption, the whole country does. Hence, the study investigates if it is possible to achieve this in Placetas. To do this and still meet the electricity demand, the potential of solar photovoltaic (PV) to complement the biogas will be investigated. Moreover, an environmental assessment and economic evaluation of the costs and savings due to the transition to renewable will be done. Also, the required area for the solar PV and the volume of the digester will be calculated.    These investigations and calculations result in two different scenarios in which the biogas in both is assumed to be primarily distributed to the aluminum industries. The remaining biogas will in the first scenario be generated as electricity and together with solar power aim to cover 24 percent of the consumption in Placetas. In the second scenario the biogases potential to replace the consumed electricity in the households is investigated. To reach the goal of 24 percent, 24 percent of the electricity will be generated from solar power. The conclusions show an annual electricity consumption in Placetas of 2,526.2 MWh. From the crude oil used in this electricity generation, 260 tons of CO2emissions can be derived. The energy consumption in the industries using fuel oil is 21,271 GJ and the emissions of particles due to this was in some locations 270 percent higher than allowed. The generated biogas from pig manure corresponds to 24,430 GJ energy or2,375,000 kWh electricity. Lastly, scenario 1 is found to be most feasible in terms of environmental and social aspects. / Konsekvenserna av det fossildrivna globala samhället har resulterat i en oljebrist som lämnat utrymme för utveckling av förnybara energilösningar. Att därmed minska användningen av fossila bränslen har kommit att bli ett globalt mål där en övergång till en fossilfri energimarknad är en vital del av bedriften. Kuba är i dagsläget väldigt beroende av olja för sin elproduktion, men har som syfte att 24 procent av landets energimix till år 2030 ska innefatta förnybara källor. Incitamenten som kan ha drivit fram ett sådant beslut är dels grundat i att produktionskostnaden för elektricitet är väldigt hög på Kuba men även att utsläppen av koldioxid och diverse miljöfarliga partiklar bidragit till globala och lokala miljöproblem. Placetas är en kommun på Kuba som inte bara besitter landets största grisproduktion utan även många aluminiumindustrier. Dessa industrier har visat sig släppa ut farliga partiklar som avsevärt försämrar luftkvalitén i området och därmed även människans livskvalitet.    Biogas som är en blandning av gaser och till största del innehåller metan och koldioxid, går att genereras från grisgödsel. För en kommun som Placetas med miljöproblem i form av luftföroreningar som resultat av användningen av fossila bränslen i aluminiumindustrin, kan biogasen från grisgödsel ersätta en del av bränslet och minska utsläppen av luftföroreningar. Därmed undersöker den här studien, genom litteraturstudie, fältstudie och scenarioanalys, potentialen hos biogasen från grisgödsel att ersätta bränslet i aluminiumindustrierna i Placetas. Dessutom undersöks det i två scenarion huruvida biogasen kan användas för att generera elektricitet eller för att minska användningen av denna i hushållen. Dessa scenarier utgår från ett centralt antagande att om alla kommuner på Kuba uppnår en andel av 24 procent förnybart av kommunens elkonsumtion, gör hela landet det. Därav kommer studien undersöka huruvida det går att uppfylla det målet i Placetas. För att uppfylla behovet undersöks då även potentialen hos solceller att komplettera den andel som biogasen inte kan täcka. Vidare utförs miljöevaluering och ekonomisk analys av kostnader och besparingar för övergången till förnybar energi. Även arean som solcellerna behöver och volymen av biogasanläggningen för att möta energibehovet i kommunen beräknas.    Dessa beräkningar och undersökningar resulterar i två olika scenarier inom vilket biogasen i samtliga scenarion ska antas i första hand gå till aluminiumindustrin. Den biogasen som därefter är tillgänglig kommer i det första scenariot omvandlas till elektricitet som tillsammans med solkraften ska nå det nationella målet om 24 procent förnybar energi i den genererade elektriciteten. Det andra scenariot undersöker huruvida biogasen kan användas för att ersätta den konsumerade hushållselen i Placetas. Solkraft antas enskilt stå för det förnybara i att uppnå målet om 24 procent. Slutsatser av studien blir att den årliga elkonsumtionen i Placetas är 2,526.2 MWh. Förbränning av råolja i genereringen av denna elektricitet resulterar i koldioxidutsläpp om 260 ton. Energikonsumtionen inom aluminiumindustrierna är 21,271 GJ, där förbränning av bränslet bidrar till koldioxidutsläpp och försämrad luftkvalité på grund av partikelutsläpp. Mängden av dessa partiklar var på vissa platser 270 procent högre än tillåtet. Biogasen som kan genereras från grisgödsel motsvarar 24,430 GJ energi eller 2,375,000 kWh elektricitet. Slutligen visas första scenariot mest lämpligt baserat på miljö- och sociala aspekter.

Corporate Social Responsibility (CSR) has frequently been discussed throughout the years. However, in the 1990s criticism of multinational companies and their production in developing countries resulted in new and more demanding requirements from society. Research within CSR has increased over time but scholars are now demanding research efforts on the practical rather that the policy level of CSR and in this thesis CSR practice is defined as the “ongoing, regular, daily activities of the organization”.It is commonly accepted that extractive industries are in the forefront of practicing CSR and CSR is significantly important in the mining sector. The research purpose is to explore how the extractive industry in general, and the mining industry in particular, is practicing CSR. A comprehensive literature review gave an overview of how CSR is put into practice in the extractive industry and two case studies gave more profound knowledge of the practical level of CSR in the mining industry. The ISO 26000 standard has been used as a framework consistently throughout the research process.The case studies gave information about the practical level of CSR in the mining industry and interesting similarities have been found. Both case companies have comprehensive policy frameworks on CSR. They also have standardized management systems according to OHSAS 18001 for occupational health and safety and ISO 14001 for the environment in order to fulfill legal requirements. When standardized management system standards, like ISO 14001, OHSAS 18001, and ISO 50001 for energy, have been implemented, the requirements within these areas in ISO 26000 are fulfilled. In other words, there is an overlap between the content in ISO 26000 and other system standards. A structured way of working towards continual improvements is missing for the core subjects: community involvement and development; and fair operating practices. It is also within these subjects that the majority of the potential improvements for enhancing CSR performance have been identified. Stakeholder management is an important part of CSR theory. If all core subjects are integrated into a sustainability management system that has adopted the structured way of working toward continual improvements, the system can be used as a basis for stakeholder management. The study has identified two areas of special interest for further research: stakeholder management related to standardized management systems and community involvement and development. / Corporate Social Responsibility (CSR) eller företagens sociala ansvar som man säger på svenska har diskuterats i alla tider men på 1990-talet kritiserades multinationella företags verksamheter i utvecklingsländer något som resulterade i nya och tuffare krav från samhället. Forskning inom CSR har ökat succesivt men forskare vill se mer studier kring CSR i praktiken istället för på policy-nivå. I denna avhandling definieras CSR i praktiken som den ”pågående, regelbundna och dagliga verksamheten i en organisation".Det är allmänt accepterat att utvinningsindustrin har kommit längst i att praktisera CSR och att CSR är speciellt viktigt för gruvsektorn. Forskningssyftet var därför att utforska hur utvinningsindustrin generellt och gruvindustrin i synnerhet praktiserar CSR. En omfattande litteraturstudie gav en översiktlig bild över hur CSR praktiseras i utvinningsindustrin och två fallstudier gav djupare kunskap kring hur CSR praktiseras i gruvindustrin. Standarden ISO 26000 har konsekvent används som ramverk genom hela forskningsprocessen.Båda fallstudierna gav information om hur CSR praktiseras i gruvindustrin och intressanta likheter har identifierats. Båda fallföretagen har ett omfattande ramverk av CSR policys. De har också standardiserade ledningssystem i enlighet med OHSAS 18001 för arbetsmiljö och ISO 14001 för miljö för att uppfylla lagkrav. När ledningssystemsstandarder som ISO 14001, OHSAS 18001 och ISO 50001 för energi har implementerats så uppfylls också kraven för samma område i ISO 26000. Det finns alltså ett överlapp mellan innehållet i ISO 26000 och andra systemstandarder. Det strukturerade sättet att arbeta mot ständiga förbättringar saknas för huvudområdena; samhällsengagemang och utveckling samt goda verksamhetsmetoder. Det är också inom dessa områden som majoriteten av de potentiella förbättringsområdena för att öka CSR prestandan har identifierats. Stakeholder management är en viktig del inom CSR-teorin. Om samtliga huvudområden skulle integreras i ett gemensamt ledningssystem för hållbarhet, och det strukturerande sättet att arbeta mot ständiga förbättringar skulle införas, så skulle systemet kunna utgöra basen för stakeholder management.Studien har identifierat två intressanta områden för fortsatt forskning; stakeholder management i relation till standardiserade ledningssystem och samhällsengagemang och utveckling.