Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs. Jämn könsfördelning åstadkoms i båda fokusgrupperna bestående av ett jämnt antal deltagare och fokusgruppen med tre deltagare bestod av två respondenter med manligt kön och en med kvinnligt kön. Studiens data analyseras genom två teoretiska perspektiv: Marlene Schommers teoretiska modell för epistemologiska föreställningar och ett sociokulturellt perspektiv. Studien genererade en flora av resultat men för att lyfta de främsta så hyser respondenterna föreställningen att inlärningshastighet varierar mellan individer och att detta beror på sociala faktorer och intrinsikala förutsättningar. De hyser också föreställningen att kunskap förändras när bättre eller kompletterande förklaringsmodeller föreligger. En klar majoritet av respondenterna hyser föreställningen att ens inlärningsförmåga är påverkbar och avhängig sociala faktorer. Vidare är samtliga respondenter överens om att kunskap är perspektivistisk i den bemärkelsen att den varierar beroende på ur vilken synvinkel och med vilka förutsättningar man betraktar den. Två av fokusgrupperna är överens om att föreställningar om kunskap och lärande styr elevens lärandestrategier medan den tredje gruppens föreställningar uteblir. När det gäller föreställningen att skolprestation styrs av dessa faktorer godkänner två fokusgrupper denna relation medan den tredje fokusgruppens inte tar ställning till denna kausalitet.