The ability to interoperate between systems, people, and organizations is considered an important issue within eHealth in order to deliver patient centered care. The achieving and improving of interoperability is a complex undertaking involving the evolution of an information infrastructure, sharing of knowledge and resources, governance of the interoperation between organizations, people and work practices, and handling of economic and legal matters. This thesis contributes with practical knowledge on improving interoperability, based on active participation in and empirical studies of improving interoperability in ePrescribing. A case study describes and analyzes the evolution of ePrescribing in Sweden since the early pioneering years in 1980s, its growth and consolidation before the reregulation of the pharmacy market in 2009. Apractical theory on ePrescribing is presented. A unique field experimental study measuring improvement of interoperability in ePrescribing, before and after a major intervention to improve the quality of ePrescriptions between 2004 and 2009 is presented. Furthermore, a practical theory on interoperation and interoperability is presented. Interoperability is seen as the exercised capability of organizations through their agents to interoperate in a shared work practice in an effective, efficient, and satisfactory manner based on a common ground in a mediated, prescriptive, and non-personal communicative setting using an information infrastructure for mediating interoperation.

Limited data exist on the facilitators and barriers to implementing electronic systems for medicines management in hospitals. Whilst numerous studies advocate system use in improved patient safety and efficiency within the health service, their rate of adoption in practice has been slow. The aim of this doctoral research was to explore this under-researched area in three phases. Phase one: - Phase one focused on critically appraising and synthesising the available evidence on healthcare professionals’ perceptions, attitudes, and views of the facilitators and barriers to implementing electronic prescribing, electronic dispensing, and/or electronic administration of medicines in the hospital setting. The review protocol was registered with the Centre for Reviews and Dissemination and conducted according to best practice. Key facilitators included systems improved patient safety and provided better access to patients’ drug records and that team leadership and hardware/software availability and reliability were essential for successful implementation. Key barriers consisted of hardware and network problems, altered work practices, and weakened interpersonal communication between healthcare professionals and with patients. Phase two: - This phase employed a qualitative phenomenological design to gain original insight into the perceptions of local key stakeholders towards the facilitators and barriers to implementing prescribing, robotic pharmacy systems, and automated medication storage and retrieval systems in public hospitals in Ireland using Normalization Process Theory as a theoretical framework. Individual face-to-face semi-structured interviews were conducted in three public hospitals in Ireland with 23 consenting participants: nine nurses; four pharmacists; two pharmacy technicians; six doctors; and two hospital Information Technology managers. Enhanced patient safety and efficiency in healthcare delivery emerged as key facilitators to system implementation, as well as the need to have clinical champions and a multidisciplinary implementation team to promote engagement and cognitive participation. Key barriers included inadequate training and organisational support, and the need for ease and confidence in system use to achieve collective action. Phase three: - A similar qualitative methodology was employed in phase three of this research in order to explore the perceptions of national key stakeholders and eHealth leads towards the facilitators and barriers to system implementation. Sixteen consenting invitees participated: eight hospital leads, four government leads, two regulatory leads, and two academics. Key facilitators included enhanced patient safety, workflow efficiencies, improvements in governance, and financial gains. Perceived barriers included the introduction of new drug errors, loss of patient contact, initial time inefficiencies, and issues with the complexity of integration and standardisation of work processes. Overall, adequate technology, stakeholder involvement, and organisational leadership and support are required at a national and local level to drive the eHealth agenda forward. Testing at scale, contingency plans, and ongoing evaluations will assist in determining success or otherwise of system implementation. This research has generated novel findings with many potentially transferable themes identified which extend the evidence base. This will assist organisations to better plan for implementation of medication-related eHealth systems.

Medication is an essential part of health care and enables the prevention andtreatment of many conditions. However, medication errors and drug-relatedproblems (DRP) are frequent and cause suffering for patients and substantial costsfor society. eMedication, defined as information technology (IT) in themedication management process, has the potential to increase quality, efficiencyand safety but can also cause new problems and risks.In this thesis, we have studied the employment of IT in different steps of themedication management process with a focus on the user's perspective. Sweden isone of the leading countries when it comes to ePrescribing, i.e. prescriptionstransferred and stored electronically. We found that ePrescribing is well acceptedand appreciated by pharmacists (Study I) and patients (Study II), but that therewas a need for improvement in several aspects. When the pharmacy market inSweden was re-regulated, four new dispensing systems were developed andimplemented. Soon after the implementation, we found weaknesses related toreliability, functionality, and usability, which could affect patient safety (StudyIII). In the last decade, several county councils in Sweden have implementedshared medication lists within the respective region. We found that physiciansperceived that a regionally shared medication list generally was more complete butoften not accurate (Study IV). Electronic expert support (EES) is a decisionsupport system which analyses patients´ electronically-stored prescriptions in orderto detect potential DRP, i.e. drug-drug interactions, therapy duplication, highdose, and inappropriate drugs for geriatric or pediatric patients. We found thatEES detected potential DRP in most patients with multi-dose drug dispensing inSweden (Study V), and that the majority of alerts were regarded as clinicallyrelevant (Study VI).For an improved eMedication, we need a holistic approach that combinestechnology, users, and organization in implementation and evaluation. The thesissuggests a need for improved sharing of information and support for decisionmaking, coordination, and education, as well as clarification of responsibilitiesamong involved actors in order to employ appropriate IT. We suggestcollaborative strategic work and that the relevant authorities establish guidelinesand requirements for IT in the medication management process. / Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen. Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV). I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI). Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen.

<p><strong>Introduction: </strong>eHealth Ontario and the Ministry of Health and Long Term Care (MOHLTC), with funding from Canada Health Infoway, are considering introducing a Drug Information System (DIS). This system will introduce and integrate ePrescribing, eDispensing and electronic data interchange (two-way electronic order communication between physicians via electronic medical records (EMR) systems and pharmacists via pharmacy management systems (PMS) regarding medications).</p> <p><strong>Objectives: </strong>To gather perceptions of family physicians, community pharmacists and patients on the DIS being implemented in Ontario. Before such an expensive large-scale system is implemented, areas of concerns should be identified to maximize utilization of the system.</p> <p><strong>Study Design: </strong>Three different group-specific electronic and paper questionnaires</p> <p><strong>Setting: </strong>Family physicians, community pharmacists and patients. The aim was to receive <strong>35</strong> questionnaire responses from each group from Waterloo, Hamilton, Guelph and the Greater Toronto Area in Ontario. <strong></strong></p> <p><strong>Methods: </strong>A<strong> </strong>Literature search was conducted to study the current two-way electronic order communication systems and perceptions of prescribers, dispensers and patients on ePrescribing or eDispensing within primary care. Group-specific questionnaires, used with consent from a Scottish study, were altered and tailored for Ontarians, and distributed to all 3 groups via convenience and snowball sampling. Study findings were compared to the same Scottish study.</p> <p><strong>Results: </strong>The ‘adjusted’ response rates were 82% (patients), 72% (community pharmacists) and 60% (family physicians). All three groups were in favour of DIS being implemented in Ontario. Generally only the pharmacist group had any knowledge of DIS before this survey. Most respondents agreed that patient care would improve with the implementation of DIS.</p> <p><strong>Conclusion: </strong>Implementation of the DIS in Ontario is perceived as a good idea amongst all pharmacists, family physicians and patients. However, eHealth Ontario and MOHLTC need to increase awareness amongst all three, but mostly consumer and prescriber groups of the potential benefits of the DIS in order for them to accept and adapt to this new system. <strong> </strong></p> / Master of Science (MSc)

Det övergripande syftet med den här avhandlingen har varit att, inom området läkemedelsinformatik, studera utvecklingen av elektroniska stöd inom läkemedelsförskrivning; för klinisk praxis, uppföljning och forskning. Under århundraden har det handskrivna receptet varit det sätt, med vilket läkare förmedlat sina läkemedelsordinationer till apotekare, vilket också för patienten blivit en informationskälla för hur läkemedel ska användas för att göra bästa nytta. Nu genomgår receptet en förändring från pappersbaserat till elektroniskt meddelande och att anpassa en traditionell process till en ny elektronisk era innebär både möjligheter och utmaningar. Studierna som ingår i avhandlingen har visat att exponeringen av förskrivna läkemedel i en allmän befolkning har ökat under de senaste tre decennierna. Risken för potentiella interaktioner mellan läkemedel, varmed avses den risk som finns att olika läkemedel kan påverka varandras effekter och biverkningar, har också visat sig öka starkt desto fler läkemedel som används av en individ. Denna ökade samtidiga användning av flera olika läkemedel, så kallad polyfarmaci, medför att det finns en större anledning för förskrivare och farmacevter att uppmärksamma risken för potentiella interaktioner mellan läkemedel. De nyinrättade nationella receptregistren över uthämtad receptförskriven medicin bör användas bland annat för att upptäcka potentiella läkemedelsinteraktioner, såväl i vårdens utövning som inom läkemedelsepidemiologisk forskning. Den svenska läkemedelsförteckningen, som omfattar information om uthämtade receptförskrivna läkemedel för huvuddelen av den svenska befolkningen, bedöms ha en stor klinisk potential. Den enskilde individens historiska information om uthämtade läkemedel är tillgänglig för individen på Internet med hjälp av e-legitimation; även förskrivare och farmacevter på apotek kan ta del av informationen med den enskildes samtycke. Brist på tillgång till enhetliga och säkra autenticeringsmetoder inom hälso- och sjukvården kan dock fördröja tillgången på individuell läkemedelsinformation för förskrivare. I och med att de flesta recepten i Sverige nu skrivs och överförs elektroniskt är det viktigt att kvalitetsmässiga aspekter tas tillvara så att en iakttagen ökad risk för receptförskrivningsfel inte överförs i informationskedjan. Avhandlingens slutsats är att e-förskrivning, med kommunikation och användning av lagrad information om receptexpeditioner, möjliggör att läkemedelsbehandling som process kan följas och studeras på ett helt nytt / The thesis aimed to study the developments, in the area of pharmacoinformatics, of the electronic prescribing and dispensing processes of drugs - in medical praxis, follow-up, and research. For hundreds of years, the written prescription has been the method of choice for physicians to communicate decisions on drug therapy and for pharmacists to dispense medication. Successively the prescription has also become a source of information for the patient about how to use the medication to maximize its benefit. Currently, the medical prescription is at a transitional stage between paper and web, and to adapt a traditional process to the new electronic era offers both opportunities and challenges The studies in the thesis have shown that the exposure of prescribed drugs in the general population has increased considerably over three decades. The risk of receiving potentially interacting drugs was also strongly correlated to the concomitant use of multiple drugs, polypharmacy. The pronounced increase in polypharmacy over time constitutes a growing reason for prescribers and pharmacists to be aware of drug interactions. Still, there were relatively few severe potential drug interactions. Recently established national prescription registers should be evaluated for drug interaction vigilance, both clinically and epidemiologically. The Swedish National Pharmacy Register provides prescription dispensing information for the majority of the population. The medication history in the register may be accessed online to improve drug utilization, by registered individuals, prescribers, and pharmacists in a safe and secure way. Lack of widespread secure digital signatures in healthcare may delay general availability. With a relatively high prevalence of dispensed drugs in the population, the National Pharmacy Register seems justified in evaluating individual medication history. With a majority of prescriptions transferred as ePrescriptions, the detected increased risk for prescription errors warrants quality improvement, if the full potential of ePrescriptions is to be fulfilled. The main conclusion of the studies was that ePrescribing with communication of prescribed drug information, storing and retrieving dispensed drug information, offers new opportunities for clinical and scientific