<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?</p><p>• Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?</p><p>Metod</p><p>Insamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.</p><p>Resultat</p><p>De attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär. Samtliga var positiva till fysisk aktivitet och de flesta tycktes se sambandet mellan en fysiskt aktiv personal och ökad effektivitet/produktivitet och i lönsamhet i företaget. En annan attityd som utlästs är att i vilken utsträckning medarbetarna utövar fysisk aktivitet, inte är företagsledningens ensak. Det var emellertid få av de intervjuade personerna som besatt kunskapen i hur det i praktiken rent ekonomiskt räknas på detta och att det därför inte är en fråga som lyfts mer på ledningsnivå.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns bristande kunskaper i frågan om vad en mer fysiskt aktiv personal skulle kunna generera i vinster för företag i form av ökad effektivitet etc. På de företag där friskvårdsatsningar gjorts eller pågår saknas uppföljning och utvärdering. Vidare förefaller det saknas redskap och kunskap i hur man rent praktiskt räknar på detta och hur dessa siffror i så fall tas upp i företagets budget.</p>

Mental workload is an important concept and has been proven to be a precursor to situation awareness and operative performance. This thesis describes methods to measure mental workload through self-ratings and psychophysiological measurements. Similarities and differences in psychophysiological reactions and rated mental workload between simulated and real flights are described. The consequences of such similarities and differences are discussed and its possible effect on training potential. A number of empirical studies are presented. They describe the experience and the psychophysiological reactions of pilots flying in a simulator and in real flight. In most cases, the reactions are similar – there is a high degree of accordance in rated mental workload and psychophysiological reaction between simulated and real flight. The studies show, that even though the responses are similar, there are also interesting differences. In one study, the pilots have consistently lower heart rate, higher heart rate variability and less eye movements in the simulator than in real flight. In another study, during certain events, the pilots have higher heart rate in the simulator than in real flight. The results are important in order to understand the training potential of simulators from a human factors perspective. Further, two measurement equipments for psychophysiological recording are compared and various psychophysiological measures are tested in applied settings. The thesis also discusses some methodological aspects, such as methods to create reliable and valid variables in dynamic applied research and how to deal with individual differences. An algorithm is suggested to remove differences between individuals. This facilitates the finding of within-participant effects. Finally, results from a study on embedded training tools are presented. In this study, student pilots and instructors rated the usefulness of several embedded training tools. These tools were built into a simulator to facilitate learning and teaching by illustrating concepts that can be difficult to understand. The results show clearly that such training tools are appreciated by both students and instructors. Well implemented, thoroughly selected training tools can dramatically improve the training potential of future training simulators. / Mental arbetsbelastning är ett viktigt begrepp som har visat sig kunna predicera bland annat situationsmedvetande och operativ prestation. Avhandlingen visar olika sätt att mäta mental arbetsbelastning, bland annat genom självskattningar och psykofysiologiska mått. Skillnader och likheter i psykofysiologisk reaktion och skattad mental arbetsbelastning mellan simulerad och verklig flygning beskrivs. Betydelsen av sådana skillnader och dess konsekvenser för möjligheten till träningseffekt diskuteras. Ett antal studier beskrivs som handlar om upplevelsen och de fysiologiska reaktionerna hos piloter som flyger i simulatorer och i verklig flygning. I de flesta fall förekommer likartade reaktioner i simulatorn som i verkligheten. Det finns en stor grad av överensstämmelse både vad gäller psykofysiologisk reaktion och upplevd mental arbetsbelastning. Men studierna visar också att även om reaktionerna är lika, så skiljer de sig också åt på några viktiga punkter. Piloter som genomför ett uppdrag i en simulator är inte lika stressade som i verklig flygning. De har lägre puls och högre pulsvariabilitet. I vissa enstaka fall har piloterna högre puls i simulatorn än i motsvarande fall i verklig flygning. Resultaten är viktiga för att förstå hur nyttan av simulatorer kan utvärderas ur ett användningsperspektiv. Vidare jämförs två olika utrustningar för psykofysiologisk mätning och olika psykofysiologiska mått testas i tillämpade miljöer. Olika utrustningar för att mäta psykofysiologisk reaktion jämförs och olika psykofysiologiska mått diskuteras. Avhandlingen problematiserar olika metodologiska aspekter, såsom metoder för att skapa reliabla och valida mått i dynamisk tillämpad forskning, samt metoder för att hantera individuella skillnader. En algoritm föreslås för att eliminera olikheter mellan individer. Den underlättar upptäckandet av inomindividseffekter. Avslutningsvis presenteras resultaten från en studie avsedd att mäta inställning till ett antal inbyggda pedagogiska träningsverktyg. De verktyg som fanns inbyggda i simulatorn var framtagna för att förbättra träningseffekten genom att konkretisera koncept och relationer som kan vara svåra att förstå. Pilotelever och instruktörer fick flyga i en simulator och gavs sedan möjligheten att pröva olika träningsverktyg. Resultaten visar tydligt ett positivt intresse för träningsverktygen både från elever och från instruktörer. Väl implementerade noggrant utvalda träningsverktyg, kan kraftigt förbättra träningseffektiviteten i framtida träningssimulatorer.

The research described in this report aimed to describe “best practice” for partnership based work in the labor market in the steel and metal industry as a response to the process of restructuring in the European steel and metal sector. It is based on case studies at two companies manufacturing goods to a global market and presents how the blue-collar workers union has dealt with the management of organizational change in the steel and metal industry in Sweden. The results in this report show that both companies have been successful when it comes to responding to the restructuring in the steel and metal sector; however there are some differences. The author discusses the differences in the report and search for answers in the trade unions involvement in the change process. Trade unions that have a higher level of participation and a stronger influence on the management of organisational change are more successful in creating sustainable conditions for change - that means creating conditions that are good for their members. Hanne Randle is working as a researches assistant at the R&amp;D centre APeL in Lindesberg in Sweden and she is currently involved in two different research projects. The first project is to evaluate investments in the public sector to lower employee sick rates and the second is to take part in a transnational project with the ambition to develop a European standard for employee vocational training and education for the explosives sector.

Sammanfattning Denna C-uppsats i arbetsvetenskap är en kvalitativ studie och baserad på teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap. Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier är en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. Utifrån dessa teorier utformas en intervjuguide. Datainsamlingen sker genom intervjuer. Totalt genomförs sammanlagt sex intervjuer. Respondenterna är en områdeschef, en affärsområdeschef, en kontorschef samt tre personalchefer. Intervjuerna transkriberas och vi undersöker likheter och olikheter gällande ledarskap mellan personalchefer och övriga chefer. Vi får fram följande teman: synen på ledarskap, att vara ledare, utveckling av ledarskapet, ledarstilar, kommunikation, motivation, makt och ledarskap ur ett genusperspektiv. En sammanfattande diskussion av analys och resultat görs. Uppsatsens slutsats är att personalcheferna, i större utsträckning än de övriga cheferna, inte bara automatiskt bedriver ett chefskap utan också ett ledarskap. Nyckelord: ledarskap, likheter, olikheter, kommunikation, motivation,

This field study evaluates the impact of replacing existing 17-inch Cathode Ray Tube (CRT) monitors with 19 and 21-inch CRT monitors and 18.1-inch Flat Panel Displays (FPDs) on matrices of productivity, visual comfort, and physical discomfort among 30 employees within a large insurance company (Policy Service and Claims). Metrics were analyzed over a five (5) month period. During Phase One (initial eight weeks) of the study, metrics were gathered weekly on 17-inch CRT monitors to establish a baseline of data on productivity, visual comfort and physical discomfort. During Phase Two (12 weeks), each subject used the 19-inch CRT, 21-inch CRT and 18.1-inch FPD for two weeks, respectively interspersed with other subjects in the study utilizing 17-inch monitors for the same time period. Initially, it appears that the 19-inch monitor enables users to enter more keystrokes per hour ( x19 =1894) than its 17-inch counterpart ( x17=1721) which would be a productivity enhancement. However, this value is not statistically significant (p>0.34). Analysis of additional performance metrics yielded similar results (p>0.2). The users’ level of visual comfort increased with all test display units over their existing 17-inch counterpart (p<0.023), but the data was not meaningful due to the minute difference between their mean values (&#8710;<0.75). Physical discomfort metrics were analyzed among all of the monitor treatments. Most employees were relatively comfortable through the duration of the study. Mean values across all physical discomfort metrics measured were less than one on a Borg scale of zero to ten, but none of the values among treatments were significant (p>0.31). Anecdotally, the users preferred the larger monitors.

Analysis techniques specific to the proximal upper extremity have historically been overlooked in the field of ergonomics. This research effort provides a methodology that will allow the ergonomics practitioner to analyze a job and predict whether or not that job exposes workers to increased risk of proximal upper extremity disorders. Literature from the fields of physiology, biomechanics, and epidemiology was assimilated in order to understand the theories of pathogenesis of disorders in the rotator cuff and to identify the risk factors associated with proximal upper extremity disorders. A retrospective epidemiological study was conducted to identify job task variables that may contribute to the occurrence of proximal upper extremity disorders. Two proximal upper extremity constructs were proposed: a fatigue-based model and a compressive load-based model. The constructs incorporated lessons learned from the literature and results from the epidemiological study. Validation of the models was performed using data from the epidemiological study. It was determined that the fatigue-based model was a good predictor of proximal upper extremity disorders.

Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta. Frågeställningarna är; • Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument? • Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol? – Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol? Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö. Vi har valt att utgå från dessa områden för att kunna se vilken påverkan de kan ha på inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. Först tar vi upp ledarskapet som en viktig del i vår undersökning och redogör för olika ledarskapsmodeller samt chefens ansvar och chefen som förebild. Vad gäller företagskultur har vi bland annat valt att redogöra för olika kulturella perspektiv samt vad som är god företagskultur, för att kunna få en djupare förståelse om begreppet. Vi har även diskuterat begreppet bruksanda för att se hur det eventuellt kan påverka arbetsorganisationerna då de företag som vi har undersökt är belagda på så kallade bruksorter. Begreppet arbetsmiljö har avgränsats till den psykosociala arbetsmiljön samt att undersöka det vedertagna begreppet after work, även i detta fall för att öka vår förståelse för begreppen. Studiens resultat visar att formella riktlinjer i form av till exempel policydokument inte har så stor påverkanskraft angående alkoholkonsumtion om företaget har en väl förankrad företagskultur. Andra faktorer som är avgörande för individens dryckesmönster är sådant som ålder, livssituation och subkulturer. Resultaten visar även på att det på orterna finns tendenser till vad som brukar kallas bruksanda, både en positiv och negativ sådan. Denna bruksanda präglar även de företag som vi har undersökt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget. Frågeställningar: • Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget? • Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat? Metod Insamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer. Resultat De attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär. Samtliga var positiva till fysisk aktivitet och de flesta tycktes se sambandet mellan en fysiskt aktiv personal och ökad effektivitet/produktivitet och i lönsamhet i företaget. En annan attityd som utlästs är att i vilken utsträckning medarbetarna utövar fysisk aktivitet, inte är företagsledningens ensak. Det var emellertid få av de intervjuade personerna som besatt kunskapen i hur det i praktiken rent ekonomiskt räknas på detta och att det därför inte är en fråga som lyfts mer på ledningsnivå. Slutsats Det finns bristande kunskaper i frågan om vad en mer fysiskt aktiv personal skulle kunna generera i vinster för företag i form av ökad effektivitet etc. På de företag där friskvårdsatsningar gjorts eller pågår saknas uppföljning och utvärdering. Vidare förefaller det saknas redskap och kunskap i hur man rent praktiskt räknar på detta och hur dessa siffror i så fall tas upp i företagets budget.

To get the maximal output of your exercise in gym machines, there are different factors to be considered. For example the strength of the muscle varies dependent on the position of the muscles. To get the best results of the exercise the load has to reduce and increase at specific positions. This study was made in cooperation with Caretaker Scandinavia AB, a company for sales, marketing and development in health care. They are general agent for Nordic Gym who works with manufacturing of equipment and machines for gym and fitness. The aim of this study was to generate a method of measurement to evaluate and control the biomechanics of Nordic Gym´s workout equipment. A protocol for an ergonomic analysis on the equipment has also been elaborated. One of the methods to measure the biomechanics was to measure the torque through the whole movement. The other method was electromyography (EMG). The EMGequipment registers electric signals that are generated in a working muscle, and makes it possible to see when the maximum muscle activity achieves. The results of those measurements will be compared to the muscles strengthprofile which describes how the muscle generates power in different positions throughout the movement. To measure the ergonomics an ergonomic protocol where produced, which was based on ergonomics aspect, adapted to gym machines. The method of measurement where tested on Nordic Gym´s training machine 101SE leg extension and Free Motion´s machine Leg Extension GZF18013 and this machines where controlled and evaluated. Two test persons tried out the machines and the machines where analysed in an ergonomic and a biomechanical perspective. The result shows that the biomechanics of Nordic Gym´s machine where a bit better than the biomechanics of FreeMotion´s machine. But in the both case the difference between the values of torque is marginal, to improve the biomechanics insistence a bigger different should be necessary to use. The ergonomic analyse of the machines showed that the ergonomics where good and well planed. Both machines had some small ergonomic lacks, which can be improved.

The purpose of this study was to assess the effectiveness and user-acceptability of three Mark 3 water pump carriage systems for the Aviation and Forest Fire Management division of the Ontario Ministry of Natural Resources (OMNR). Twenty Ontario Fire Rangers were recruited to wear three different designs of the Mark 3 carriage system (Original, Modified, and OMNR Prototype) through a circuit of tasks that simulated a Fire Ranger’s working environment. Subjective ratings were determined for difficulty of loading/unloading, discomfort, system stability and overall performance after each pump condition with a final ranking questionnaire on the same variables after circuit completion. Two tri-axial accelerometers mounted on each pump and the sternum of each participant provided data for calculation of relative pump-carrier accelerations. Measures were determined for the mean relative accelerations, 50th and 90th percentile acceleration amplitude distributions, and median acceleration frequencies. One-way repeated measures ANOVA with post-hoc comparisons were conducted on the objective and subjective rating data followed by ranking each score to attain a total score. Overall, the OMNR Prototype was ranked as the best system. It received a first place ranking for all subjective variables and a first place ranking in 10/18 objective variables with a second place ranking on 6/18 scores. It was concluded that the OMNR Prototype will be recommended for implementation as the OMNR fire suppression system. However, prior to full implementation, additional in-field evaluations should be conducted. / Thesis (Master, Kinesiology & Health Studies) -- Queen's University, 2010-05-21 15:44:33.548