När elever möter matematik i svenska klassrum är det ofta i form av enskilt arbete. Det enskilda arbetet sker i läroböcker och eleverna läser, avkodar, tolkar och räknar till stor del på egen hand. Matematiska läroböcker innehåller bilder av olika slag som medföljer flera uppgifter i böckerna. Bilder verkar därmed utgöra en stor del av elevers matematiska upplevelser och ansågs därför vara intressant att undersöka djupare. Studiens syfte var att utveckla en djupare kunskap om bildens betydelse för elever i matematik. Detta för att bringa uppmärksamhet till bilder inom matematik för lärare att ta del av. Datamaterialet samlades in med hjälp av två test bestående av nio textuppgifter, ett med medföljande bilder till uppgifterna och ett utan bilder, som genomfördes på totalt 30 elever. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fyra elever från vardera test. Data analyserades med hjälp av Leshs teoretiska modell av representationsformer med fokus på elevernas förmåga att lösa uppgifter där text och bild kombineras. Resultatet från studien visade att bilden verkade kunna fungera som ett stöd vid lösning av textuppgifter. Däremot verkade vissa bilder fungera bättre än andra. Det visade sig även att elever som saknade bilder till uppgifterna i större utsträckning använde sig av egenkonstruerade bilder i sina lösningar. Eleverna delgav en positiv syn om bilder kombinerat med textuppgifter men beskrev användandet som situationsberoende. Eleverna beskrev sig använda bilderna om de hade ett tydligt matematiskt syfte annars ansågs de onödiga. Bilden verkar vara viktig för eleverna oavsett om den ges till dem eller om eleverna själva skapar dem, dock med reservation att bilden ska presentera ett matematiskt innehåll för att undvika vilseledning.