Bakgrund: Begreppet förväntningsgap kan beskrivas såsom skillnaden mellan vad revisorer förväntas leverera och vad revisorer i praktiken levererar. Förväntningsgapet ses som ett problem för revisorer eftersom ju större förväntningsgapet är, desto lägre tillförlitlighet, vinstmöjlighet och anseende tillskrivs revisorers arbete. Vikten av att minska gapet har betonats och det menas att kunskapen hos allmänheten måste öka. Trots det omfattande regelverk som revisorer har att förhålla sig till samt förekomsten av standarder med ett starkt fokus på etik, har revisorers moraliska kompass blivit ifrågasatt till följd av ett flertal företagsskandaler. Vad intressenter har för förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig utifrån regelverket och de yrkesetiska standarderna, har föga belysts under begreppet förväntningsgapet. Det har diskuterats huruvida förväntningsgapet verkligen är ett problem och om det ens har någon praktisk betydelse om det finns en förståelse från omgivningen om vad revisorer gör eller inte. Utifrån detta väcks frågan om det finns en annan dimension av förväntningsgapet som gör att det bristande förtroendet för branschen och den ifrågasatta moraliska kompassen är befogad. Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva revisorers uppfattning om revisorers handlande och förhållningssätt samt deras uppfattning om intressenters förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig. Vidare är syftet att jämföra uppfattningarna med regelverk och branschetiska standarder och med hjälp av normativa etikteorier samt rollteori bidra med en djupare förståelse av förväntningsgapet. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med nio stycken auktoriserade revisorer. Slutsatser: Utifrån revisorers uppfattningar visar resultatet att det föreligger ett förväntningsgap, dock inte ur alla aspekter. Det existerar ett kunskapsgap. Resultatet visar även att det förekommer ett utvecklingsgap sett till en del klienter samt från politiskt håll. Det föreligger inte något markant prestationsgap ur ett etiskt perspektiv, dock uttrycks det kritik från revisorerna mot regelverket. / Background: The concept of the expectation gap can be described as the distinction between what auditors are expected to do and what they really do. The expectation gap is seen as a problem for auditors because the greater the gap of expectations is, the lower the reliability, profitability and reputation are attributed to the work of auditors. The importance of reducing the gap has been emphasized and many believes that the knowledge of the public must increase. Despite the extensive regulations that auditors must deal with and the existence of standards with a strong focus on ethics, the auditors’ moral compass has been questioned because of numerous corporate scandals. What kind of expectations stakeholders have regarding how auditors should be able to act and behave on the basis of the regulations and professional ethical standards, has not been elucidated under the concept of the expectation gap. It has been discussed whether the expectation gap really is a problem and even if it has any practical significance if there is an understanding from the environment about what auditors do or do not do. Based on this, the question is raised if there is another dimension of the expectation gap that justifies the lack of confidence in the industry and the contested moral compass. Purpose: The purpose of our survey is to describe auditors' perceptions on auditors' actions and attitudes, as well as their perceptions of stakeholders' expectations regarding how auditors should be able to act and behave. Furthermore, the purpose is to compare these perceptions with the current regulations and the ethical standards and with the help of normative ethics theories and role theory contribute to a deeper understanding of the expectation gap. Method: The survey is based on a qualitative approach. The collected material was gathered through semi-structured interviews with nine authorized auditors. Conclusions: Based on the auditors’ opinions, empirical evidence shows that there is an expectation gap, but not in all aspects. There is a knowledge gap. The result shows that there is also an evolution gap regarding some clients as well as from a political point of view. There is not a major performance gap from an ethical perspective, however, criticism is expressed by the auditors against the regulations.