Cílem práce je posoudit finanční zdraví společnosti Euro RSCG, a. s. s důrazem na charakteristiky reklamního odvětví. První část práce se věnuje popisu reklamního odvětví a blíže jsou popsány pojmy reklama, komunikační proces, subjekty reklamního trhu. Samotatná kapitola je věnována popisu reklamních médií a mediálním ukazatelům. V další část je zaměřená na společnost Euro RSCG, a. s. Další část obsahuje finanční analýzu vybrané společnosti.

Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: År 1995 anslöt sig Sverige till Europeiska unionen (EU), men trots tolv års medlemskap har Sverige fortfarande inte tagit det sista avgörande steget mot Europeiska monetära unionen (EMU). EMU är en vidareutveckling av EU:s inre marknad och ska verka för ett ekonomiskt och monetärt samarbete mellan medlemsländerna. När Sverige gick med i EU innebar det att vi i enlighet med fördraget, har en förpliktelse att ansluta oss till EMU när vi uppfyller unionens uppsatta kriterier. Eftersom Sverige står utanför EMU och företagen handlar med länder i området, uppstår valutarisker för företagen. Vi undrade därför hur de ser på en anslutning till EMU och hur de säkrar sig mot valutariskerna på grund av utanförskapet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag ser på Sveriges utanförskap i EMU samt hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt hanterar problematiken med valutarisker. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod, där vi intervjuat fem företag med betydande andel export/import till EMU-området. Intervjuerna har genomförts per telefon med personer väl insatta i företagets finansiella verksamhet. Referensram: Argumenten mot EMU-medlemskap bestod bland annat av varningar för att de svenska företagen kan få svårigheter med konkurrenskraften om Sverige binder sin valuta mot övriga EMU-länder. Ett argument för medlemskap är istället att valutariskerna försvinner vid handel mellan Sverige och EMU-länderna. Som situationen ser ut idag uppstår valutariskerna och företagen måste därför säkra sig mot eventuella kursförändringar. För att göra detta kan de bland annat använda sig av terminer, optioner och swapar. Slutsats: Företagen valutasäkrar sig i huvudsak med hjälp av terminer. För att minska den totala exponeringen använder de sig av valutakonton samt försöker att balansera in- och utbetalningar i en viss valuta. De flesta av de intervjuade företagen tror inte att de kommer att påverkas nämnvärt av ett inträde i EMU. Det har visat sig att ett utanförskap inte har haft sådana negativa följder som många ekonomer varnade för innan folkomröstningen.

This paper analyzes the various costs and benefits associated with the Economic and Monetary Union of the European Union, specifically with respect to Hungary, though much of the theory can be applied generally across all Central and Eastern European EU member states. It begins with an examination of factors that have potentially slowed Hungary's economic progress on the institutional and macroeconomic level. Next, the political origins and significance of the EMU are considered. EMU membership brings more than economic benefit; it is a symbolic achievement that a country has advanced to a position that allows it to be put in the same category as the more developed economies of the West, and also signals a step towards the “inner circle” of the European Union. Some of the theoretical foundations of monetary and currency unions are then presented: the optimum currency area theory (OCA), the exogeneity theory of OCA, the endogeneity theory of OCA, pro-cyclical fiscal policy as it applies to developing countries, costs of euro area accession, the effects of financial integration, and the effect of euro membership on foreign direct investment (FDI). Then, an empirical overview of how well the monetary union has functioned with respect to expectations is presented. After that, a comparison with Greece is made to determine whether the EMU would consider them as a member even if the criteria were met. Finally, a comparison of Hungary's economic data is juxtaposed with that of the Maastricht criteria.

The efficiency and practicality of currency areas is a controversial source of debate in the field of economics nowadays. Advocates of the system predict that currency unions lead to higher trade volumes as a result of reduced exchange rate uncertainty and higher integration. Possibly the most prominent example of a currency area nowadays is the EMU, initiated in 1995 with the purpose of nurturing a unified European market as one of the main aims. There is no consensus on whether the EMU has induced a net loss or benefit upon its members, but one common finding among academic studies is that the EMU leads to higher trade among union members. The purpose of this study is to evaluate the impact of the euro adoption on trade between EMU members. The model uses a pooled data set comprising the years from 1990 to 2012. Two separate groups are analysed, one including all OECD and EU countries, and another using data from only European countries from the sample. After allowing for different circumstances, I find that two countries belonging to the EMU trade between 17 and 32 per cent more than country pairs outside the union. Moreover, I find that language similarity has a neutral effect in the European sample, while it seems to have a highly significant effect on the sample including all countries.

Univ., Diss.--Greifswald, 2003.

This thesis deals with the fulfillment of the Maastricht criteria by the Czech Republic in the selected period. The Maastricht criteria are: price stability, exchange rate stability and participation in the European exchange rate mechanism, long-term interest rates and the criterion on sustainability of public finances. In the theoretical part explains the basic concepts associated with the European Union. Also described are contracts linked with the European Union and thoroughly analyzed in European Union institutions. The practical part is focused on the fulfillment of the Maastricht criteria by the Czech Republic in selected years. Based on the values of individual criteria, it will be determined whether these criteria Czech Republic fulfills the. Specifically Maastricht criteria they will research in the period 2006-2015.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.