Huvudsyftet med denna studie är att belysa utvalda lärares och föräldrars perspektiv på hur föräldrasamverkan implementeras i deras aktuella grundskolor. Varierade aspekter till varför detta samarbete är väsentligt beskrivs i relation till den aktuella forskningsfronten. Grunden till examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex föräldrar och fem verksamma lärare i en kommun i mellersta Sverige. Lärarna är verksamma på skilda skolor i kommunen med omnejd, med elever i olika grundsko-lestadier, varav en är högstadielärare. Föräldrarna har ett till fyra barn, där de som är i grundskoleålder är mellan sju och sexton år, även här på varierande skolor. I den tidigare forskningen har det bland annat framkommit att föräldrasamverkan eller ett samar-bete mellan hem och skola gynnar barns skolgång. Trots detta visar studier att hinder kan uppstå i samarbetet. Exempelvis lyfts brister i föräldrars engagemang, lärares relationsbyggande samt i in-formationsflödet som försvårande faktorer. Detta bekräftas i föreliggande studie, där föräldrars samt lärares perspektiv ställdes mot varandra vilket klargjorde liknande resultat. Utöver detta visar min studie att det däremot finns en drivkraft och vilja hos informanterna att utveckla samarbetet, men att brister trots allt upplevs. En slutsats kan vara otydligheter i den ömsesidiga kommunikationen, bris-tande överenskommelser kring gemensamma mål samt att relationen mellan föräldrar och lärare kan ha byggts på en otillräcklig grund. Det finns även tankar om att relationen mellan lärare och förälder likt relationen mellan lärare och elev bör individanpassas och att skolan med det möter varje familj efter deras varierade förutsättningar.