Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever.

Under de senaste åren har det inom forskningen efterlysts fler tvärkulturella studier som prövar de grundläggande kriminologiska teorierna om brottslighet och avvikande beteende. Den existerande kunskapsbasen kring teorier tenderar vara bristfällig på så sätt att de endast prövar en del av teorin och inte hela, dessutom tenderar studierna sinsemellan operationalisera mått på olika sätt och urvalen är inte representativa. Detta gäller också Hirschis teori om sociala band. Därav är studiens syfte att förbättra kunskapsbasen för Hirschis teori genom att använda sig av internationellt framtaget data.    Denna studie ägnar sig åt att pröva sociala bandet anknytning, specifikt anknytning till föräldrar samt skola. Ungdomsbrottslighet är ett globalt problem som kan leda till en fortsatt brottslig utveckling för individen i framtiden, därav vikten för tidiga preventiva insatser.   Studiens resultat kommer fram till att ungdomarnas anknytning till föräldrarna (i alla fall ena) medför en sänkt risk för ungdomsbrottslighet, det vill säga verkar som en skyddsfaktor. Ungdomarnas anknytning till skolan visade sig också fungera som en skyddsfaktor, dock var sambandet lite svagare än för anknytning till föräldrarna och ungdomsbrottslighet.