Lindahl Waldenström, Simon (2016). Ledarskap, kreativitet och mental hälsa, Förändringsorienterat ledarskap och självskattad kreativitet ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Projektkurs arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle. Bakgrund: Den mentala ohälsan toppade listan för orsaker till sjukskrivningar i Sverige år 2015, samtidigt som den allt mer snabbföränderliga arbetsmarknaden ställer krav på kreativitet följt av innovation och i sin tur förändringsorienterat ledarskap inom organisationer. Typ av ledarskap är en viktig faktor gällande den mentala hälsan och möjlighet till kreativitet för medarbetare inom en organisatorisk kontext. Då kreativitet och förändringsorienterat ledarskap redan är vitt erkända faktorer för organisationers finansiella framgång hoppas studien kunna belysa dessas roll ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur förändringsinriktat ledarskap och kreativitet är associerat med mentala hälsan hos anställda. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes. Alla deltagare(N=147) arbetade inom en organisation i Uppsala län, Sverige. För att mäta typ av ledarskap, mental hälsa och kreativitet användes tre väletablerade formulär; Cange-, produktion-, and employee-oriented leadership, The Hospital Anxiety and Depression scale och Epstein creativity competencies inventory. Två logistiska regressioner utfördes för att besvara syfte och frågeställningar. Resultat och slutsats: Resultatet från genomförd studie indikerar förändringsorienterat ledarskap som en positiv faktor i motverkande av ångest hos medarbetare inom en organisatorisk kontext. Det indikerar emellertid att det inte är förändringsorienterat ledarskap i sig som är av störst vikt att beakta i analyser av personalens upplevda ångest utan snarare möjlighet till kreativitet. Resultatet påvisar således framförallt vikten av möjligheten till kreativitet ur ett arbeteshälsovetenskapligt perspektiv men även förändringsorenterat ledarskap då studien visar på ett samspel faktorerna emellan. / Lindahl Waldenström, Simon (2016). Leadership, creativity and mental health. Change oriented leadership and opportunity for creativity from an occupational health science perspective. Project work in Health at work 15 credits, University of Gävle. Background: Mental illness topped the list of factors causing sick leave in Sweden in 2015 and is together with the opportunity for creativity highly affected by the type of leadership an employee is exposed to. Since creativity and change-oriented leadership already are recognized factors affecting organizations’ financial success this study will highlight their role from an occupational health perspective. Objective: The purpose of the study is to examine how change-oriented leadership and creativity is associated with mental health of employees. Methods: A cross-sectional study was conducted within an organization (N=147) to identify type of leadership, mental health and creativity. Three well-established methods were used; Change-, production, and employee -oriented leadership, The Hospital Anxiety and Depression Scale and Epstein Creativity Competencies Inventory. Results and Conclusion: The results indicated an association between change-oriented leadership and anxiety, where lack of change-oriented leadership increased risk of anxiety among employees. Furthermore, the results indicated that the opportunity for creativity play a crucial role in the association between change-oriented leadership and anxiety, thus indicating change -oriented leadership and creativity as important factors for mental health in organizational contexts.

BakgrundI drygt två år har världen levt och anpassat sig till Covid-19. Ett virus slog ut och skakade om hela det globala samhället på ett sätt som ingen kunde förutse. Myndigheter, regioner och kommuner har genomfört olika insatser sedan pandemin blev allt mer omfattande och folkhälsomyndigheten i Sverige bar det övergripande ansvaret för att skydda befolkningen från smittsamma sjukdomar på ett effektivt sätt (Folkhälsomyndigheten, 2021). Inom sjukvården har Covid-19 medfört omställningar iresurser och nya förutsättningar har gjorts för att kunna anpassa sig. Samverkan och förnyelse har varit två ledande begrepp inom hälso- och sjukvården, för att bland annat kunna göra snabba förändringar i organiseringen och arbetssättet. (Skr, 2021). SyfteSyftet med studien är att skapa en tydligare förståelse om hur covid-19 har påverkat och förändrat ledarskapet inom sjukvården. Detta inkluderar hur ledarskapet såg ut innan pandemin samt hur det ser ut just nu. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur sjukhusen hanterar en kris och att i förebyggande syfte kunna använda sig av arbetets resultat inför kommande kriser. Metod I studien har en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer använts. Syftet och frågeställningarna som studien grundar sig på kräver djupa och utförliga svar från respondenterna och med det förklaras valet av metoden. I jämförelse med kvantitativa undersökningsmetoder som fokuserar på statistiska siffror och förklaringar av det, så fokuserar kvalitativa undersökningsmetoder mer på den sociala verkligheten och dess förståelse (Bryman och Bell, 2017) Resultat/Slutsats En av sakerna som respondenterna hade gemensamt var förmågan att få med sig sina medarbetare i förändringen och engagera dem. Förändringen som skedde i samband med pandemin var ingen självvald förändring utan de var tvungna att anpassa sig och omstrukturera för att sjukhusen skulle kunna ta hand om covidpatienter.Den genomgående förändringen som alla respondenter uppgav under intervjun var den snabba omställningen. / BackgroundFor just over two years, the world has been living and adapting to Covid-19. A virus struck out and shook the entire global community in a way that no one could foresee. Authorities, regions and municipalities have implemented various measures since the pandemic became increasingly extensive and the Public Health Agency of Sweden bore the overall responsibility for protecting the population from infectious diseases in an effective way (Folkhälsomyndigheten, 2021). In healthcare, Covid-19 has led to changes in resources and new conditions have been made to be able to adapt. Collaboration and renewal have been two leading concepts in health and medical care, in order to, among other things, be able to make rapid changes in organization and working methods. (Skr, 2021) Purpose The purpose of the study is to create a clearer understanding of how COVID-19 has affected and changed leadership in healthcare. This includes what leadership looked like before the pandemic as well as what it looks like right now. The study aims to contribute with knowledge about how hospitals handle a crisis and to be able to use the results of the work for future crises for preventive purposes. Method In the study, a qualitative survey method in the form of interviews has been used. The purpose and questions on which the study is based require deep and detailed answers from the respondents and this explains the choice of the method. In comparison with quantitative survey methods that focus on statistical figures and explanations of it, qualitative survey methods focus more on social reality and its understanding. (Bryman and Bell, 2017) Results/ Conclusion One of the things the respondents had in common was the ability to bring their employees into the change and engage them. The change that took place in the context of the pandemic was not a self-selected change, but they had to adapt and restructure in order for hospitals to be able to take care of covid patients. The consistent change that all respondents stated during the interview was the rapid change.