Syfte – För att konstruera lyckade mobila Augmented Reality-lösningar som får virtuella objekt att se ut att samexistera med verkligheten krävs robusta trackingsystem som klarar av att spåra position och orientering med hög precision. Således var studiens syfte att undersöka precisionen i trackingsystemen i ARKit och ARCore för att erhålla underlag om hur väl virtuella objekt kan förankras på en fysisk position. Både ARKit och ARCore använder konceptet förankringspunkter för att uppnå ökad precision i trackingen av virtuella objekt. Därav undersöktes hur pålitliga dessa förankringspunkter är för respektive ramverk och huruvida de förbättrar precisionen eller inte. Metod – I studien genomfördes egenutformade experiment där en app för respektive ramverk skapades med uppgiften att placera ut ett virtuellt objekt med eller utan förankringspunkt framför enheten. Med hjälp av fasta fysiska positioner som användes som referenspunkter kunde förskjutningar av virtuella objekt beräknas när enheten förflyttades i två olika scener. Resultat – Medelförskjutningen av förankringspunkterna i ARKit var 15,2 cm och 27 cm i respektive scen. För ARCore blev medelförskjutningen av förankringspunkterna 7,8 cm och 4,7 cm. Trackingen av virtuella objekt förbättrades i ARCore i båda scenerna när förankringspunkter användes. Däremot fick ARKit blandade resultat där trackingen förbättrades avsevärt när tillräckligt med textur fanns, men försämrades när det inte fanns. Implikationer – Studien visar att ARCore klarar trackingen av virtuella objekt bättre än ARKit. Vidare bekräftar studien att förankringspunkter bör användas för att förbättra precisionen i trackingen i ARCore, medan det i ARKit endast förbättras när tillräckligt med textur finns i omgivningen. Begränsningar – Endast en smartphone för respektive ramverk användes i experimenten. Scenerna var statiska och experimenten genomfördes i så ljusa förhållanden som möjligt. Studien testade enbart en förankringspunkt och säger således inget om hur pålitligheten och precisionen förändras när multipla förankringspunkter används. / Purpose – To construct successful mobile Augmented Reality solutions that make virtual objects coexist with reality, robust tracking systems capable of tracking position and orientation with high precision is required. The study's purpose was therefore to investigate the precision of the tracking systems in ARKit and ARCore to receive material regarding how well virtual objects can be anchored on a physical position. Both ARKit and ARCore utilize a concept called anchors to achieve heightened precision in the tracking of virtual objects. How reliable these anchors are in each framework and whether they improve precision was thus examined. Method – Experiments were designed and performed in the study, where one app for each framework was created with the purpose of placing a virtual object with or without an anchor in front of the device. Fixed physical positions were used as references to calculate how much the virtual object were drifting when the device was moved around in two different scenes. Findings – The average drift of the anchors were 15,2 cm and 27 cm with ARKit in each scene. The anchors with ARCore had an average drift of 7,8 cm and 4,7 cm. The study found that the tracking of virtual objects improved in ARCore when anchors were used, while ARKit gave mixed results where clear improvements could be seen only when there was enough texture in the scene. Implications – The study shows that ARCore handles the tracking of virtual objects better than ARKit. The study also confirms that anchors should be utilized to improve the precision of the tracking in ARCore, while in ARKit it is only improved when there are a sufficient amount of texture in the surroundings. Limitations – Only one smartphone for each framework were used in the experiments. The scenes were static and the experiments were performed in as bright conditions as possible. The study only tested one anchor and says nothing regarding changes in the reliability and precision when multiple anchors are used.