Amorteringskravet infördes som en åtgärd för att minska de möjliga risker som följde av hushållens stigande skuldnivåer. Reformens införande har debatterats flitigt då somliga hävdar att den lett till oönskade fördelningseffekter. Uppsatsen ämnar fastställa om unga som grupp har blivit negativt påverkade av amorteringskravet jämfört med äldre vuxna, samt undersöka om bolånereformen har medfört fördelningseffekter bland unga från olika inkomstområden. Undersökningen sker genom analys av enrummare i låg- och höginkomstområden inom Stockholm, Göteborg och Malmö kommun. Metoden som används är Difference-in-Differences och bygger på paneldata över de genomsnittliga månatliga kvadratmeterpriserna mellan mars 2015 - mars 2017. Resultatet fastställer ej att unga har blivit annorlunda påverkade jämfört med äldre vuxna. Det visar inte heller på statistisk signifikanta skillnader bland unga från olika inkomstområden. Detta skiljer sig från tidigare forskning, som hävdat att reformen påverkat unga vuxna i högre utsträckning än äldre vuxna, samt att reformen medfört fördelningseffekter bland unga med olika inkomstbakgrund.