<p>The importance of Internet in banking increases as more people use Internet as their main channel in contacts with their bank. This poses both possibilities and threats to the bank and having loyal customers become more important. To enhance our understanding of customer loyalty in an Internet banking context we have made interviews and constructed a questionnaire, based on a theoretical ground consisting of loyalty and some concepts related to loyalty. The respondent rate was low, but we still mean that we can outline some tendencies on customer loyalty through this material.</p><p>During this research we have come to the conclusion that a deep understanding of the concepts constructing loyalty and cross-analyses of these, are inevitable for the understanding of how loyalty develops. We have found differences in attitudes and behaviour among customers depending on what communication channels they use, and the interviewed bank is also convinced that Internet should be used as a complementary channel to branch banking. Most customers are as a whole quite satisfied with their bank and intend to stay with it, but we have also found spurious customers that consider leaving despite feeling satisfied and recommending their bank to friends.</p>

Budgetary planning is typically concerned with identifying the best set of plans for the units of an organization. To achieve this, knowledge of possibilities and preferences is combined in a dialogue between the units and the central management. Often a single objective such as profit maximization or cost minimization is used. The units can then easily identify the "best" plans for given resource allocations, and planning becomes a matter of how to allocate these. Recently a more complex situation has become important, where there are several objectives, such as sales volume, employment, and service quality, in addition to profitability. The identity of the "best" plan is less obvious, as planning now has to deal with finding a preferred trade-off between these objectives, as well as exploring the available possibilities, and their impact on the several objectives. This is the situation addressed in this dissertation. The study is based on theories of budgeting, formal economic planning, and multiobjective decision-making. A general model of the multiobjective budgetary planning situation is used to develop four alternative models, each corresponding to a different method for planning. The methods are described in detail, as are the information requirements of each. The methods are discussed in relation to service and budget decisions in the Swedish National Tele-Administration (Televerket), and it is shown how this concept of planning could be applied in Televerket’s situation. Shorter discussions of some other organizations are also provided. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

The importance of Internet in banking increases as more people use Internet as their main channel in contacts with their bank. This poses both possibilities and threats to the bank and having loyal customers become more important. To enhance our understanding of customer loyalty in an Internet banking context we have made interviews and constructed a questionnaire, based on a theoretical ground consisting of loyalty and some concepts related to loyalty. The respondent rate was low, but we still mean that we can outline some tendencies on customer loyalty through this material. During this research we have come to the conclusion that a deep understanding of the concepts constructing loyalty and cross-analyses of these, are inevitable for the understanding of how loyalty develops. We have found differences in attitudes and behaviour among customers depending on what communication channels they use, and the interviewed bank is also convinced that Internet should be used as a complementary channel to branch banking. Most customers are as a whole quite satisfied with their bank and intend to stay with it, but we have also found spurious customers that consider leaving despite feeling satisfied and recommending their bank to friends.

Denna uppsats försöker besvara frågeställningen varför en del studenter vid Karlstads universitet väljer att ta ut sin examen vid något annat lärosäte. Vi belyser bytesprocessen som leder respondenterna i undersökningen fram till ett faktiskt byte, från det att tanken föds, till att studenten etablerar sig vid ett nytt lärosäte. Med hjälp av djupintervjuer hittar vi anledningar till varför byten sker, antingen av praktiska skäl eller så är det tron att en examen från ett äldre lärosäte, med högre status, ger ett försprång in i karriären. Utifrån teorier som valts inom exempelvis relationsmarknadsföring, image, kundnöjdhet och bytesbeteende- framför allt SPAT (Switching Path Analysis Technique) analyserar vi informationen och underbygger resultaten. Längs undersökningens gång har vi modifierat SPAT-modellen och lagt till flera variabler. Detta för att den ska passa in på just bytesprocessen hos högskolestuderande, vilket har givit oss en tydligare bild över processen. Det framkommer tydligt under studiens gång att flera av studenterna väljer att byta universitet för att ta ut sin examen vid ett universitet med i deras ögon högre status. Många studenter har en tro att framtida arbetsgivare värderar examen från olika universitet olika högt. Även om många av respondenterna var nöjda med Karlstads universitet som lärosäte visar det sig att kundnöjdhet i detta fall inte automatiskt leder till lojalitet.

Vi har undersökt tjänsteerbjudanden i hotellbranschen. Även om alla hotell utgår från samma kärntjänst, övernattningen har tjänsteutbuden utökats på senare år. Syftet med arbetet är att påvisa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellan hotellföretagen Tegnérlundens och Scandics tjänsteerbjudanden och hur kundnöjdheten är med dessa tjänsteerbjudanden? Vi gjorde en jämförelse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enkätundersökning av deras gäster. Detta gjordes för att kunna ställas mot Grönroos teorier om det grundläggande tjänstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten. På det sättet kunde vi undersöka skillnaderna och likheterna mellan hotellföretagen. Enkätundersökningen visade att gästnöjdheten är väldigt hög på båda hotellen. På en skala 1-6 har 90 % av Tegnérlundens respondenter svarat att de är nöjda medan motsvarande siffra på Scandic var 84 %. Detta visar att Tegnérlundens gäster är mer nöjda än på Scandic. För att gästnöjdheten ska vara hög måste den totalt upplevda kvaliteten vara hög, vilket i sin tur innebär att vissa fundament måste vara uppfyllda. Den förväntade kvaliteten på tjänsten måste vara uppfylld, det vill säga att hotellet uppfyller allt det lovar. Den upplevda kvaliteten som gästen upplever påverkas av vad gästen får och hur tjänsten levereras till den. Den slutsats som dragits är att det finns stora likheter mellan hotellens tjänsteutbud och att skillnaderna är marginella. Trots stora skillnader på pris och stjärnstatus, storlek och välkända märken så har hotellen ett likartat utbud.

Grunden till denna studie tog fart genom en undersökning som gjordes av TMF, Trä och Möbelindustriförbundet, i slutet av 80-talet om anbudskalkylering hos medlemsföretagen. Samtidigt som Ask, C. och Ax, U. gjort en studie om hur kalkyleringen ser ut inom verkstadsindustrin, slutet av 90-talet, växte studiens frågeställning fram om hur kalkyleringen ser ut inom TMF idag. Med detta i bagaget återkopplade vi till den bok Jonas Gerdin skrivit om beslutsfattandeprocesser för kalkylering, från denna hämtade vi den beslutsmodell som använts i studien. Via kontakter, TMF, kontaktade vi Frendins Snickeri AB utanför Örebro och utformade sedan följande problemfrågor: - Hur går Frendins Snickeri AB tillväga vid upprättandet av en kalkyl? - Hur ser de kalkyler ut som Frendins Snickeri AB använder sig av idag? Vi har kommit fram till att branschvanan och erfarenheten gör sättet vilket Joakim Frendin kalkylerar på. Vidare följer han den beslutsmodell vi använt oss av för att analysera företaget, dock genom, för honom, självklara tillvägagångssätt som återigen kopplas tillbaks till erfarenheten. Således går det inte att i praktiken se alla de olika stegen var för sig som de är beskrivna i teorin. Vi har även tittat på vad för typ av avskrivning som Frendins Snickeri AB använder sig av och detta gav resultatet såkallad rak avskrivning. En diskussion förs kring om det kan finnas nytta med annan typ av avskrivningsmetod. Typen av kalkyl som används vid anbudsgivning är vad vi kunnat analysera en liknelse till påläggskalkyl. Vi har ej funnit någon ren påläggskalkyl hos Frendins Snickeri AB utan vi kan konstatera att en modifierad variant av påläggskalkyl används.

Idén till uppsatsen uppstod efter att ha läst Jan Carlsson et al: s avhandling och artiklar inom ämnet logistiskt förändringsarbete. Flera forskare problematiserar avsaknaden av teorier inom ämnesområdet samt lyfter fram bristerna i den existerande logistikforskningen som enligt forskarna inte lyckas fånga logistikförändringarnas komplexa natur. Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt från befintlig forskning inom området för logistiskt förändringsarbete och supply chain management, utvärdera och analysera logistiskt förändringsarbete i två företag. Utifrån befintliga teorier sammanställde vi en övergripande syntes med syfte att visa vår tolkning av hur logistiskt förändringsarbete skulle kunna hanteras. Ur denna syntes extraherade vi variabler som ansågs vara av betydelse för den empiriska studien. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i två företag med ostrukturerade intervjuer med personer inblandade i förändringsarbetet. Resultaten vi kom fram till var att medvetenheten finns om att ta hänsyn till flera dimensioner i förändringsarbetet men det förarbete företagens utför underbygger inte alltid denna vetskap.

The purpose of our essay is to develop an understanding and an insight for the fashion industry. We want to examine what the creative industries can learn from the unique position that fashion hold in a field between commercialization and art. We used a theoretical ground to enlarge our understanding for the distinctive place that fashion holds. To gain further insight in the fashion industry we complete the theory with empirical facts. The empirical facts were collected through a qualitative method with deep-going interviews. The selection of informants was based on personal experience and insight of the relevant subject. Theory and empirical facts was a tool to gain understanding for the fashion industry. Our purpose was not to make generalization of the subject instead we focus on analyze and understand fashion in a field between commercialization and art.

I rapporten studeras den långsiktiga finansiella utvecklingen för de flesta större industriföretag. Rapporten redovisar den hittills mest omfattande studie som gjorts av svenska företags kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet. Studerade frågor kan exemplifieras med följande: Hur har omsättning, löner och antalet anställda utvecklats i företaget med olika räntabilitet? Har kapitaltillväxten varit högre i företag med högre räntabilitet? Har den begränsats av skuldsättningsgradens storlek? Har kapital- och skuldstrukturen förändrats på olika sätt för företag med olika tillväxt och räntabilitet? Har kapital- och skuldstrukturen förändrats på olika sätt för företag med olika tillväxt och räntabilitet? Vad karaktäriserar företag med olika utdelningspolitik och företag som genomfört nyemissioner? Hur har olika företag kunnat utnyttja möjligheterna att bilda skattekrediter? I rapporten urskiljs profiler, dvs grupper av företag som haft likartad utveckling. Även andra företagsgrupperingar utnyttjas. Exempelvis jämförs börsbolag och fåmansbolag. Förutom den empiriska analysen omfattar rapporten en diskussion av metoder för mätning av kapitaltillväxt, kapitalstruktur och räntabilitet. / Diss. av båda förf. Stockholm : Handelshögsk.

<p>The purpose of our essay is to develop an understanding and an insight for the fashion industry. We want to examine what the creative industries can learn from the unique position that fashion hold in a field between commercialization and art. We used a theoretical ground to enlarge our understanding for the distinctive place that fashion holds. To gain further insight in the fashion industry we complete the theory with empirical facts. The empirical facts were collected through a qualitative method with deep-going interviews. The selection of informants was based on personal experience and insight of the relevant subject.</p><p>Theory and empirical facts was a tool to gain understanding for the fashion industry. Our purpose was not to make generalization of the subject instead we focus on analyze and understand fashion in a field between commercialization and art.</p>