Denna uppsats analyserar läromedel för svenska ämnet för gymnasieskolan från 1970-talet och framåt. Syftet med analysen är att undersöka hur författarporträtten från olika tidsperioder presenterar arbetarförfattarna Moa Martinsson och Vilhelm Moberg. Studien genomförs med en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys vilket innefattar en närmare analys av såväl textens teman och reman som attributen som tillskrivs respektive författarskap. I denna studie har bl.a. Hirdmans genusteori och begreppet diskurs legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Resultaten av tema-rema-analysen visar att de huvudsakliga teman och reman som synliggörs i författarporträtten är detsamma för båda författarna men att delar av det språkliga innehållet visar på skillnader mellan könen. Undersökningen om vilka attribut som tillskrivs författarna visar på hur genusdiskurser kan urskiljas i läromedel och hur författarporträtten uttrycker olika typer av legitimeringar när det gäller det kvinnliga och manliga författarskapet. Min studie visar på att det finns faktorer i läromedel som inte kan anses vara jämställda som överensstämmer med det genussystem som Hirdman (1998) beskriver. Denna studie visar på tendenser till både jämställdhet och ojämställdhet mellan författarskapen och läromedel. Författarporträtten visar uttryck för stereotypiska könsroller vilket får understryka vikten av att lärare analyserar sina läromedel innan de använder dem i undervisningen.