Syftet med studien är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund, som bor och går i skolan i mångkulturella och socialt utsatta områden, upplever sina möjligheter att lära matematik. Uppsatsen tar upp och diskuterar hur allmänna diskurser påverkar elevernas förgrunder och rationaler för lärande, och hur dessa på olika sätt bidrar till hur eleverna upplever sina möjligheter att lära matematik. Empirin består av fokusgruppintervjuer med årskurs 9 elever. Studien visar bland annat att elevers med utländsk bakgrund tillkortakommande i matematik påverkas av flera olika faktorer, varav de flesta eleverna inte själva kan förändra. Studien pekar på att det är av vikt att man även beaktar de allmänna diskursernas inverkan på elevernas möjligheter att lära matematik. Eleverna lever med dessa diskurser och har accepterat dem som ”sanna”. En implikation av resultaten i denna studie är att tillgången till en likvärdig matematikutbildning för elever i svensk grundskola behöver problematiseras och även inkludera faktorer som förekommer utanför matematikklassrummet / The purpose of the study is to examine how immigrant students, who live and attend school in multicultural and socially deprived areas, are experiencing their possibilities to learn mathematics. The thesis discusses how public discourses affect students’ foregrounds and rationales for learning in different ways, contributing to how the students perceive their possibilities to learn mathematics. The empirical material consists of focus group interviews with students in grade 9. The results show that immigrant students’ shortcomings in mathematics are affected by wide variety of influences, most of which are out of their control to change. The study suggests that it is of importance to consider the influence of public discourse on students’ possibilities to learn mathematics. Students live within these discourses and have accepted them as "the truth about the world". One implication from the findings is that access to an equivalent mathematics education for students in Swedish Compulsory School needs to be problematized and include factors outside of the classroom situation itself.