I dagens samhälle bidrar influencers till den köphets och konsumtionskultur som råder på sociala medier. Som en protest mot detta uppkom fenomenet de-influencing på sociala plattformar i början av 2023. De-influencing fördömer konsumtionskulturen och sägs vara en motreaktion på traditionell influencer marketing. Samtidigt diskuterar media huruvida de-influencing kan konkurrera ut den traditionella influencer marketing-branschen. Syftet med den här studien var att studera de-influencing som fenomen på TikTok, både ur ett mottagar- och avsändarperspektiv. Detta genom att undersöka hur de-influencing skiljer sig från traditionell marknadskommunikation, hur responsen på de-influencing innehåll kan se ut samt hur micro-influencers ser på fenomenet. TikTok-videos med tillhörande respons analyserades multimodalt och micro-influencers intervjuades sedan som ett komplement till den multimodala analysen. Huvudresultatet visade att både skillnader och likheter kan dras mellan de-influencing och traditionell marknadskommunikation. Strategier inom såväl Influencer Marketing som Corporate Social Responsibility identifierades i materialet som analyserades. Responsen på de-influencing innehåll visade sig vara övervägande positiv, något som talar för att det finns ett visst samband mellan de-influencing och förtroende. Resultatet visade även att micro-influencers ser såväl fördelar som nackdelar med att använda sig av de-influencing iframtiden.