I denna uppsats analyseras data från 27 länder insamlat via ESS, European Social Survey, omgång 9 från 2018 angående löneskillnader baserat på föräldraskap, kön samt föräldraskap uppdelat på kön. Det finns flertalet teorier som kan användas för att förklara löneskillnader mellan föräldrar och icke-föräldrar, män och kvinnor samt mödrar och fäder. Det teoretiska ramverket i denna uppsats struktureras av effekterna som kan uppstå i och med olika val individer gör i förhållande till arbetsmarknad, hur dessa val kan påverka arbetsgivarnas överväganden samt olika familjepolitiska modellers påverkan. Olika könsspecifika individuella egenskaper och preferenser kan göra att kvinnor söker sig till arbeten som möjliggör ett fokus på familjelivet, och att män söker sig till arbeten som inte tillgodoser detta behov lika väl. Löneskillnader kan även handla om arbetsgivares generellt olika syn på män och kvinnor, och då se deras eventuellt kommande eller nuvarande föräldraskap som något positivt eller negativt beroende på kön. Individer och arbetsgivare kan dock tänkas ha olika stor möjlighet till påverkan beroende på den familjepolitiska modell som efterlevs inom det specifika landet. Därmed analyseras materialet även uppdelat på fem olika familjepolitiska modeller, för att ta hänsyn till den familjepolitiska kontext respondenterna lever i och nå en bredare förståelse angående löneskillnader baserat på föräldraskap och kön.    Resultaten visar initialt att föräldrar generellt har högre lön än de utan barn och att män har högre lön än kvinnor. Dessutom återfinns det olika samband mellan lön och föräldraskap och kön beroende på vilka övriga variabler man inkluderar. Innan kontrollvariablerna ålder, utbildning och veckoarbetstid läggs till upptäcks att pappor tjänar mest, följt av män utan barn, kvinnor med barn och sist kommer kvinnor utan barn. När kontrollvariablerna lagts till framgår det dock endast att män tjänar mer än barnlösa kvinnor, och mycket mer än mammor. Variablerna har även olika påverkningsgrad och skiftar i statistisk signifikans beroende på vilken familjepolitisk modell respondenten lever i. Minst påverkan återfinns i den nordiska familjepolitiska modellen, där det finns väl utvecklad universal familjepolitik och mest påverkan går att finna i den östeuropeiska modellen, där det anses ej finns lika väl utvecklad och universell hjälp som i den nordiska modellen.