Sedan möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter i Sverige infördes har det inte studerats hur eller om förrättningslantmätarens roll har påverkats vid fastighetsbildningsförrättning av tredimensionella fastigheter. Det finns forskning publicerad rörande tredimensionella fastigheter men ingen studie rör förrättningslantmätarens roll, oavsett komplexitet på förrättning. Enligt 4 kap. Fastighetsbildningslagen (1970) ska förrättningslantmätaren bland annat utreda vad som påverkar tillåtligheten att genomföra fastighetsbildning, vilket prövas i varje enskild förrättning.   Syftet med studien är att presentera vad som karaktäriserar förrättningslantmätarens roll i fastighetsbildningsförrättningar av komplexa tredimensionella fastigheter. Intervjuer med erfarna förrättningslantmätare samt en analys av förrättningsakter ligger till grund för att uppnå målet med studien. Förrättningslantmätarens roll karaktäriseras inte särskilt just på grund av en komplex tredimensionell förrättning utan baseras på vem som är sökande och dess förkunskaper, vilken geografisk plats i Sverige som den tredimensionella volymen är belägen, antal områden och rättigheter som behöver hanteras, antal sakägare samt om de är överens. Jämfört med traditionella förrättningar finns ett större behov av dialog med sökanden och aktörer i tredimensionella förrättningar. Rollen innebär därför att delvis vara projektledare, samtidigt som förrättningslantmätaren måste vara opartisk i sitt myndighetsuppdrag.  Vad som definierar en komplex tredimensionell förrättning är antal fastighetsgränser och rättigheter som behöver hanteras och bildas, samt om sökanden inte har förkunskap av tredimensionell fastighetsbildning. Ägarlägenheter, ombildning av befintlig byggnad till tredimensionell fastighet samt oregelbundna volymer vid exempelvis infrastrukturanläggningar bidrar till ökad komplexitet i förrättningar. Genom studien ges ny kunskap till lantmäterimyndigheterna, kommuners samhällsbyggnadsförvaltningar samt andra verksamma inom samhällsbyggnadsprocessen som hanterar områden för ny- eller ombildning till tredimensionella fastigheter. / Since the opportunity to three-dimensional property formation was introduced in Sweden it has not been studied how or if the role of the cadastral surveyor has been affected in the property formation procedure. Research concerning three-dimensional properties are published but none concerning the role of the cadastral surveyor, regardless complexity in the cadastral procedure. According to chapter 4 in the Property Formation Act, the cadastral surveyor must, for instance, investigate the permissibility of property formation. It is examined in each cadastral procedure.  The essay studies what characterizes the role of the cadastral surveyor in property formation procedure of complex three-dimensional properties. Interviews with experienced cadastral surveyors and an analysis of cadastral dossiers is the essential for achieving the aim of the study.  The role of the cadastral surveyor does not characterize particularly because of the complex cadastral procedure. For instance, it depends on whom the applicant is and its prior knowledge, which geographic location in Sweden the three-dimensional volume is located, how many areas and rights that need to be handled and the number of interested party. It also depends on whether the applicants agree or if the question is contentious. Compared to traditional property formation procedure, there is a greater need for dialogue with applicants and actors in three-dimensional proceedings. Therefore, the role involves being a project manager, and at the same time the cadastral surveyor must be impartial due to the authority assignment.  The definition of a complex three-dimensional property formation procedure is the number of property boundaries, the number of managed and formed rights and if the applicants do not have prior knowledge in property formation of volumes to three-dimensional properties. Transformation of an existing building into a three-dimensional property, owner apartments and irregular volumes at infrastructure facilities contributes to increased complexity. The study present new knowledge to cadastral authorities, the community building administrations, and others active in the community building process who manage areas for new or re-formation into three-dimensional properties.