Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att visa på hur feedback kan fungera när chefer och medarbetare arbetar med en geografisk distans från varandra. Analysen av data har i sin tur skett med en hermeneutisk tolkningsansats. Fokus fanns i att ta reda på hur feedbacken går till när chefer måste leda, coacha och styra medarbetare på avstånd. Vidare avser undersökningen till att kartlägga eventuella behov hos medarbetarna samt belysa vilka strategier som används av cheferna för att lyckas med feedbackgivandet. Detta sätts således i en organisatorisk kontext och avser därmed även avgöra vilken funktion feedbacken upplevs ha bland såväl chefer som anställda, på organisatorisk och individuell nivå. I studien framgick att feedback är ett viktigt redskap för att medarbetaren ska känna koppling till företaget samt en förutsättning för att personen och således verksamheten i sig ska kunna utvecklas. Eftersom att medarbetaren inte har tillgång till en stationär arbetsplats i samma utsträckning, blir kontakten med chefen viktig. För att upprätthålla en kontakt används istället mer frekvent digitala medel som videosamtal, telefonsamtal och mejl. Resultatet visade att feedbacken fyller sin viktigaste funktion i frågan om utveckling samt relationsskapande. Detta för att organisationen ska förbli enad, och inte visa på splittrade resultat.