En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU är fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rätt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssätt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssätt uppställs ett förbud att diskriminerna på grund av nationalitet inom EU. Rätten till fri etablering inom EU är inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten får inskränkas om inskränkningen kan rättfärdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillåter en det eller om inskränkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan välja mellan olika etableringsformer när en etablering i Sverige ska genomföras. Filial är en typ av sekundär etablering som innebär att utländska företag bedriver näringsverksamhet genom ett avdelningskontor med självständig förvaltning. När ett EU-företag avser att etablera sig via filial i Sverige ska en anmälan om registre-ring tillsammans med bevis att företaget är behörigen bildat och registrerat (registre-ringsbevis) inlämnas till Bolagsverket. Bolagsverkets kräver att registreringsbeviset ska inlämnas i original. Detta är ett av Bolagsverket självt uppställt krav som inte tydligt framgår vid genomläsning av den svenska filiallagstiftningen och som kan tänkas skapa problem vid filialetablering.I denna uppsats presenteras EU-företags rätt till sekundär etablering via filial. EU-rätten på etableringsfrihetens område beskrivs och det gör också den svenska filiallagstiftning-en, i vissa delar. Frågan ställs huruvida Bolagsverkets krav på registreringsbevis i origi-nal, vid EU-företags etablering via filial utgör en otillåten diskriminering enligt EU-rätten. Frågan erhåller svar i uppsatsens analys.