Föreliggande studie syftar till att undersöka hur logopeder administrerar nybesök med barn vad gäller etablering av kontakt, kvarhållande av uppmärksamhet i aktiviteter och aktivitetsbyte. Undersökningsmaterialet utgjordes av två videoinspelade barnnybesök hos två logopeder vardera, inspelade på en logopedmottagning belägen i sydöstra Sverige. Materialet grovtranskriberades och därefter valdes intressanta fenomen ut som fintranskriberades i enlighet med konversationsanalytiska principer (CA-principer). Efter nybesöken skickades ett frågeformulär med sex frågor till de deltagande logopederna per e-post. Strategier som nyttjades för kontaktskapande av de deltagande logopederna var att initialt skapa en lekfull situation och sedan fokusera på de medföljande vuxna. Därefter försökte logopederna åstadkomma en symmetrisk interaktion med barnen, genom att exempelvis använda identitetsmarkörer. Barnens koncentration i uppgifter upprätthölls bland annat genom uppmärksamhetssignaler, pauser, utlovande av belöning samt beröm. Aktivitetsbyte skedde vanligen gränsmarkerat och följde ett liknande mönster med förberedande stimuli, undanplockande av föregående aktivitets föremål och slutligen introduktion av den nya aktiviteten. Dock förekom även byten av mindre uppenbar karaktär, vilka ibland orsakade missförstånd. I svaren till frågeformulären framkom att logopederna hade förvärvat strategier och kunskap om administrering av nybesök genom yrkeserfarenhet. Logopederna använde även tillvägagångssätt som ej omnämndes, vilka därför kan ses som intuitiva. / The study objective was to investigate how speech language pathologists (SLPs) establish contact with children, maintain their attention in tasks and shift activities at first visit. The material consisted of four video recordings in which two SLPs and four children participated. Two visits per participating SLP were recorded at a speech and language therapy clinic in the south-east part of Sweden. The material was transcribed and analyzed using an approach influences by Conversation Analysis (CA) in order to identify occurring phenomena.  The SLPs were interviewed by email after the video recorded sessions. The result shows that both SLPs used a playful approach at the beginning of the visit to establish contact with the children. Then the SLPs began focusing on the adult, thereafter creating symmetric dialogs with the children, for instance by using identity markers. The maintaining of children’s focus was achieved through different attention calls, breaks, promised awards and praises. The most common strategy used by both SLPs, to gain a successful shift, was by clarify the switch. Initially the SLP introduced the new task with a stimuli, then they removed objects from the previous activity and finally the SLP presented the new task. However some strategies for changing activities were less apparent for the children, which sometimes caused misunderstandings. According to the questionnaires the strategies used were acquired from experience through “trials and errors”. However, not all strategies observed were mentioned by the SLPs in the questionnaires.

It is important to know patients’ expectations and experiences concerning their medical visits in order to facilitate health care improvements (Socialstyrelsen, 2006; Sveriges kommuner och landsting, n.d.). There are however no studies available dealing with Swedish caretakers’ expectations of their children’s first contact with a speech and language pathologist (SLP), nor studies dealing with whether or not their expectations were met and their experiences of the visit. Thus the aim of the present study was to acquire knowledge about this to determine whether or not the given health care is satisfying and if there are any areas in need of improvement. The material consisted of two questionnaires and a telephone interview. In total, 20 caretakers filled out the questionnaire prior to the visit. Of these, 15 also filled out the questionnaire after the visit and 8 participated in the interview. The results of the study show that the caretakers’ expectations were met to a high degree and that they were highly satisfied with the visit. Moreover, this contentment seemed to coincide with their experience of met expectations. The caretakers expected the SLP to share an evaluation of the child’s speech and language and to give much information (e.g. about the child’s speech and language and communicative adjustments), that the child’s pre-school would be contacted and that the caretakers would be provided with material for home exercises, advice and support. Of great importance for a positive experience was also the SLP’s personality and that there was enough time during the visit. The level of worry and the perceived need for SLP consultations decreased after the visit. The caretakers’ expectations were not met regarding information about the purpose of the testing, the level of difficulty of a specific test, pre-school contacts, material for home exercises, waiting times and support. The information about the presence and level of difficulties as well as a possible diagnosis were not clear to several of the participants. The results show that there are certain aspects that are important in order for first contacts with a SLP to reach a high quality. Among these are the SLP’s approach and that the SLP provides an assessment, good advice and material for home exercises. There are however some areas in need of improvement that should be considered by SLPs, for example regarding waiting times, support, preschool contacts and information about the children’s difficulties. The results and conclusions emanating from this study should however be treated with some caution due to a low number of participants. / Det är viktigt att undersöka patienters förväntningar inför och upplevelser av vårdbesök för att möjliggöra förbättringar inom hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2006; Sveriges kommuner och landsting, u.å.). Det saknas studier angående vad vårdnadshavare till svenska barn har för förväntningar inför sina barns nybesök hos logoped för utredning av tal och språk, huruvida förväntningarna infrias samt hur de upplever besöket efteråt. Syftet med föreliggande studie var således att få mer kunskap om detta för att utröna om den vård som ges är tillfredställande och om det finns möjliga förbättringsområden. Material för datainsamling utgjordes av en enkät som besvarades inför besöket, en enkät som besvarades efter besöket samt en intervju via telefon efter besöket. Totalt deltog 20 vårdnadshavare som svarade på enkäten inför besöket, av dessa 20 besvarade 15 deltagare enkäten efter besöket och åtta deltog i telefonintervjun.    Studiens resultat visade att vårdnadshavarnas förväntningar motsvarades i hög grad. De var även i hög grad nöjda med besöket och denna nöjdhet förefaller sammanhänga med deras upplevelse av motsvarade förväntningar. Vårdnadshavarna förväntade sig att logopeden skulle delge en bedömning av barnets tal och språk och ge mycket information (t.ex. om barnets tal och språk samt kommunikativa anpassningar), att kontakt skulle tas med barnets förskola samt att vårdnadshavarna skulle få material för hemträning, tips och råd och stöd med att komma igång med träningen. Av stor vikt för upplevelsen, utöver ovan nämnda aspekter, var även hur logopeden var som person, hur denne bemötte barnet och vårdnadshavaren samt att tid fanns under besöket. Deltagarnas oro och upplevda behov av logopedkontakt minskades efter besöket. Deltagarnas förväntningar motsvarades inte beträffande information om testernas syfte, ett tests svårighetsgrad, kontakt med förskolan, material för hemträning samt väntetider och stöd. Information om förekomst av svårigheter hos barnet samt eventuell diagnos och grad av svårigheter upplevdes inte som tydlig för ett flertal deltagare.  Resultaten pekar på att det finns vissa aspekter som troligtvis bidrar till att logopediska nybesök uppnår en god kvalitet, bland annat logopedens bemötande samt att logopeden ger en bedömning, tips och råd samt material för hemträning. Det finns dock även några förbättringsområden som logopeder bör beakta, exempelvis beträffande väntetider, stöd, kontakt med förskolan och information om barnets svårigheter. Resultat och slutsatser bör dock tolkas med försiktighet på grund av lågt deltagarantal.