• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Analysis of Multicomponent Data to Study Esker Structures, Turku-Finland / Undersökning av flerkomponentdata för studie av rullstensåsstrukturer, Åbo-Finland

Fridlund, Julia January 2017 (has links)
Eskers are long winding ridges that originate from gravel that has travelled in meltwater streams in glaciers. At the study site, Virttaankangas plane in southwest Finland, there are esker structures covered by sediments. One reason why it is important to study eskers is because they are used for purifying drinking water. The data used in the study were collected during a seismic survey in July 2014. During the survey a controlled source created seismic waves that travelled down through the earth and then reflected back up again. By detecting the travel time of the waves and estimating the velocity of the geologic layers, the depth to the reflecting structures could be calculated. There are two types of waves that travel through the body of the earth, pressure waves (P-waves) and shear waves (S-waves). In a previous study (Maries et al., 2017) P-wave data from the same survey have been analyzed, so this work focuses on S-wave data but also compares the result from the two. Some structures related to eskers were identifiable, such as fractures in the bedrock from the pressure of the main esker core. By comparing S- and P-wave results it was possible to see hints of the arched esker cores and esker fan lobes. Overall the result confirmed the model that was achieved of the profile in the previous study. The location of the bedrock both matched with the previous study, and added information about its orientation. An additional goal was to demonstrate the insensitivity of S-waves to water content by showing that if there was a water table reflection in the P-wave data, this reflection was missing in the S-wave data. The results showed water table reflections in the P-wave data, but there were no distinguishable water table reflections with appropriate velocity for S-waves in the S-wave data. / Rullstensåsar definieras som långa åsar med storlekssorterat grus som avlagrats av smältvattenströmmar i glaciärer. Vid undersökningsplatsen, Virttaankangasheden i sydvästra Finland, finns rullstensåsstrukturer som är begravda under sediment. En anledning till varför det är viktigt att undersöka rullstensåsar är att de används för filtrering vid framställning av dricksvatten. De data som användes i denna studie inhämtades under en seismisk undersökning i juli 2014. Undersökningen gick till på så vis att en kontrollerad källa skapade seismiska vågor som färdades ner i jorden för att sedan reflekteras tillbaka upp mot ytan. Genom att notera tiden det tog för vågorna att färdas, samt uppskatta hastigheten i de geologiska lagren, kunde djupet till de reflekterande strukturerna beräknas. Det finns två sorters vågor som kan färdas genom jorden, tryckvågor (P-vågor) och skjuvvågor (S-vågor). I en tidigare studie (Maries et al., 2017) analyserades P-vågsdata från samma seismiska undersökning, så detta arbete fokuserar på S-vågsdata men jämför också resultaten av båda två. Vissa strukturer kopplade till rullstensåsar kunde identifieras, så som sprickor i begrgrunden från trycket av den största rullstensåsen. Genom att jämföra resultat från S- och P-vågor kunde man se reflektioner från rullstensåsar och sediment. Sammantaget bekräftade resultatet den modell över profilen som framtagits i den tidigare studien. Berggrundens läge stämde överens med den förra studien och tillförde ny information om dess orientering. Utöver detta försökte man också demonstrera S-vågors okänslighet för vatten genom att visa att om det fanns reflektioner från grundvattenytan i P-vågsdatan så skulle de reflektionerna inte synas i S-vågsdatan. I P-vågsdatan visade det sig att det fanns grundvattenreflektioner, men det gick inte att urskilja några liknande reflektioner i S-vågsdatan.

Page generated in 0.0698 seconds