Green Cargo är den största aktören för godstransporter på järnväg i Sverige. Dotterbolaget Road&Logistics erbjuder kombinerade transporter bestående av järnväg och lastbil. Järnvägen utnyttjas för de långväga transporterna och lastbilarna för slingtrafiken. Med hjälp av crossdockingterminaler samlastas även gods från olika lastbärare till en enhet. Detta för att optimera kapacitetsutnyttjandet, vilket ger synergieffekter i form av miljövinster och sänkta kostnader. På senare år har olika verktyg utvecklats för att underlätta distributionsplaneringen. Simulering är ett exempel på ett modernt verktyg för att analysera befintliga eller tänkta system. Jag har utvärderat en befintlig simuleringsmodell och tagit reda på om den på kort sikt kunnat analysera behovet av resursanvändningen alternativt den optimala användningen av dessa i ett distributionsnät bestående av konfektion. Studien är geografiskt avgränsad till att enbart omfatta Stockholmsregionen, vilket innebär att lastbil är det enda transportmedlet som behandlas. I arbetet ingår butikskedjorna H&M, KappAhl, Dressmann, Lindex och Fashionet. Fashionet är en portal med alla mindre konfektionsbutiker, som ingår i Green Cargo Road&Logistics kundkrets. Efter genomförda simuleringar är slutsatsen att ett antal tekniska modifikationer måste göras för att modellen ska kunna bli användbar. Modellen är i grunden avsedd för operativ planering, samtidigt som det operativa användandet både är omständigt och tidskrävande. Därför skulle alternativ lösning kunna vara att utveckla olika scenarion som representerar typveckor. Transportplanerarens uppgift blir då att identifiera distributionen för närmaste timmen, dagen eller veckan och sedan jämföra detta med de på förhand skapade scenarion. På så sätt undviks själva simuleringsprocessen, inklusive inmatning av data. Tillämpningen av lämpligt optimeringsverktyg parallellt med simuleringen skulle vara ytterligare ett sätt att effektivisera planeringsarbetet. En oväntad positiv bieffekt var att ett antal svårupptäckta kodfel kunde identifieras och korrigeras, tack vare den noggranna verifikationen. I simuleringsprojektär tidspressen ofta så hög att detaljerade verifieringar inte kan göras.

<p>Green Cargo är den största aktören för godstransporter på järnväg i Sverige. Dotterbolaget Road&Logistics erbjuder kombinerade transporter bestående av järnväg och lastbil. Järnvägen utnyttjas för de långväga transporterna och lastbilarna för slingtrafiken. Med hjälp av crossdockingterminaler samlastas även gods från olika lastbärare till en enhet. Detta för att optimera kapacitetsutnyttjandet, vilket ger synergieffekter i form av miljövinster och sänkta kostnader. </p><p>På senare år har olika verktyg utvecklats för att underlätta distributionsplaneringen. Simulering är ett exempel på ett modernt verktyg för att analysera befintliga eller tänkta system. </p><p>Jag har utvärderat en befintlig simuleringsmodell och tagit reda på om den på kort sikt kunnat analysera behovet av resursanvändningen alternativt den optimala användningen av dessa i ett distributionsnät bestående av konfektion. Studien är geografiskt avgränsad till att enbart omfatta Stockholmsregionen, vilket innebär att lastbil är det enda transportmedlet som behandlas. I arbetet ingår butikskedjorna H&M, KappAhl, Dressmann, Lindex och Fashionet. Fashionet är en portal med alla mindre konfektionsbutiker, som ingår i Green Cargo Road&Logistics kundkrets. </p><p>Efter genomförda simuleringar är slutsatsen att ett antal tekniska modifikationer måste göras för att modellen ska kunna bli användbar. Modellen är i grunden avsedd för operativ planering, samtidigt som det operativa användandet både är omständigt och tidskrävande. Därför skulle alternativ lösning kunna vara att utveckla olika scenarion som representerar typveckor. Transportplanerarens uppgift blir då att identifiera distributionen för närmaste timmen, dagen eller veckan och sedan jämföra detta med de på förhand skapade scenarion. På så sätt undviks själva simuleringsprocessen, inklusive inmatning av data. Tillämpningen av lämpligt optimeringsverktyg parallellt med simuleringen skulle vara ytterligare ett sätt att effektivisera planeringsarbetet. </p><p>En oväntad positiv bieffekt var att ett antal svårupptäckta kodfel kunde identifieras och korrigeras, tack vare den noggranna verifikationen. I simuleringsprojektär tidspressen ofta så hög att detaljerade verifieringar inte kan göras.</p>