One way of increasing 3D rendering performance is the use of foveated rendering. In this thesis a novel foveated rendering technique called gaze contingent depth of field tessellation (GC DOF tessellation) is proposed. Tessellation is the process of subdividing geometry to increase detail. The technique works by applying tessellation to all objects within the focal plane, gradually decreasing tessellation levels as applied blur increases. As the user moves their gaze the focal plane shifts and objects go from blurry to sharp at the same time as the fidelity of the object increases. This can help hide the pops that occur as objects change shape. The technique was evaluated in a user study with 32 participants. For the evaluated scene the technique helped reduce the number of primitives rendered by around 70 % and frame time by around 9 % compared to using full adaptive tessellation. The user study showed that as the level of blur increased the detection rate for pops decreased, suggesting that the technique could be used to hide pops that occur due to tessellation. However, further research is needed to solidify these findings. / Ett sätt att öka renderingsprestanda i 3D applikationer är att använda foveated rendering. I denna uppsats presenteras en ny foveated rendering-teknik som kallas gaze contingent depth of field tessellering (GC DOF tessellering). Tessellering är när geometri delas i mindre delar för att öka detaljrikedom. Tekniken fungerar genom att applicera tessellering på alla objekt i fokalplanet och gradvis minska tesselleringsnivåer när oskärpan ökar. När användaren flyttar sin blick så flyttas fokalplanet och suddiga objekt blir skarpa samtidigt som detaljrikedomen i objektet ökar. Det kan hjälpa till att dölja de ’pops’ som uppstår när objekt ändrar form. Tekniken utvärderades i en användarstudie med 32 del- tagare. I den utvärderade scenen visade sig tekniken minska antalet renderade primitiver med ca 70 % och minska renderingstiden med ca 9 % jämfört med att använda full adaptiv tessellering. Användarstudien visade att när oskärpa ökade så minskade antalet som sa sig se ’pops’, vilket tyder på att tekniken kan användas för att dölja de ’pops’ som uppstår på grund av tessellering. Det behövs dock ytterligare forskning för att säkerställa dessa fynd.