Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller. Vi ville även ta reda på vilka etiska dilemman frilansjournalister som tar pr-uppdrag möter, och om de upplever att de bryter mot den journalistiska yrkeskodexen. Vidare ville vi få en bild av vad de tillfrågade tror om utvecklingen av denna gränsöverskridande verksamhet. Vår teoretiska ram bygger på forskning kring objektivitetsbegreppet, journalisters ideal, allmänhetens förtroende för pr, samt kritisk-teoretisk forskning om mediebranschens utveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken frilansande kvälls- och dagstidningsjournalister som tar sidouppdrag inom pr har intervjuats. Deras svar har tematiskt analyserats med inspiration från hermeneutiken.   Studien visar att frilansjournalister i regel har ett förhållandevis pragmatiskt synsätt på sina dubbla verksamheter. Det är av ekonomiska skäl de tar sidouppdrag inom pr. Frilansjournalister håller dock sina journalistiska yrkesideal högt, och hävdar själva att de inte har några problem med att separera sina dubbla yrkesroller. Respondenterna hävdar att de själva sällan står inför några etiska dilemman, eftersom de ämnen vilka de gör pr för är såpass harmlösa. Vad gäller deras syn på framtiden är de alla överens om att gränsen mellan vem som är journalist respektive pr-konsult kommer att bli alltmer diffus. I en tid då journalistiken inte betalar sig tvingas journalisterna till att ta sidouppdrag av den här typen, vilket i sin tur kan ge anledning att ifrågasätta deras ställning som objektiva.