Om elever har möjlighet att välja skola genom en så kallad skolpeng, så borde konkurrensen öka. Fler elever som väljer friskolor borde ge sänkta kostnader och bättre resultat. Dåliga skolor slås ut och bra skolor får stanna kvar. Så lyder den enkla grundteorin bakom det fria skolvalet. Men det finns fler variabler att ta hänsyn till. Det är inte så enkelt som det ser ut, i alla fall inte i Sverige. Uppsatsen tittar på tidigare studier och teorier när det gäller konkurrens på skolområdet. Diskussionen gäller inte bara kommunala skolor mot friskolor utan också vinstdrivande mot icke vinstdrivande skolor. När man diskuterar skolkostnader, så kommer man också nästan alltid in på frågan om kvalitet. När det gäller kvalitet som mäts i resultat, så är problemet att olika undersökningar ger olika svar. Det finns olika uppfattningar om hur fler friskoleelever påverkar kostnader för kommunala grundskolor. Jag har gjort en totalundersökning av alla Sveriges kommuner under tre år: 2005, 2009 och 2014. Min slutsats är att när man ökar andelen friskolelever, så får de kommunala grundskolorna i genomsnitt ökade kostnader för år 2005 och 2009. År 2014 tyder också på ökade kostnader, men friskolevariabeln är inte lika tydligt signifikant som de andra åren.