<p><strong>Syfte:</strong> Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det är därför väldigt intressant att göra en studie inom detta område. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storbanker. Huvudsyftet med studien är att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storbanker, skiljer sig åt mellan olika län och kommuner. Jag undersöker även frågor som:</p><p>·           Vilket av könen tar störst risk? </p><p>·           Tar yngre eller äldre störst risk?</p><p>·           Tar äldre kvinnor större risk än äldre män?</p><p>·           Beror portföljvärdet på hur stor risk placeraren tar?</p><p>·           Påverkar andelsvärde av portföljens risktagande?</p><p>·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker än män/kvinnor som bor utanför storstäderna?</p><p>·           Skiljer sig risktagandet mellan åren 2001- 2007?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Den empiriska metoden multipel linjär regression, så kallad Ordinary Least Square används i studien. Jag har erhållit data från en av Sveriges storbanker och jag använder storbankens egna riskmått. Det riskmått som är av störst intresse är total risk, för att det är just detta riskmått som kunder möter.<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Resultatet som följer presenteras från riskmåttet total risk. Kvinnor är mindre riskbenägna än män. Äldre är mindre riskbenägna än yngre och äldre kvinnor är mindre riskbenägna än män i samma ålder. Ju större portföljvärdet är desto mindre riskbenägen är investeraren. Ju större andelsvärdet är av portföljvärdet desto mindre är risken i just det innehavet. Individer som bor i en storstad har ett större risktagande i sitt fondsparande.</p><p> </p><p>Det är 11 län som är mindre riskbenägna och fem är mer riskbenägna än Stockholms län. Fyra av länen blev ej statistiskt signifikanta och därmed går inte att avgöra om investerare i dessa län är mer eller mindre riskbenägna än investerare i Stockholms län.</p><p> </p><p>Det är investerare i 99 kommuner som är mindre riskbenägna och 97 kommuner som är mer riskbenägna än investerare i Stockholms kommun.110 av kommunerna blev ej statistiskt signifikanta.</p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Det skulle vara av intresse att undersöka vilka andra oberoende variabler som kan påverka risktagandet hos en investerare. Intressanta variabler som ofta förekommer i vetenskapliga artiklar är civil status, hur många köp/sälj investeraren gör, investerarens akademiska grad och religion.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Med denna studie kan vi se hur riskfördelningen är i Sverige på både läns- och kommunnivå med Stockholm som bas fall, vilket tidigare inte undersökts. Det finns många intressenter till studien speciellt branscher som bank- och försäkringsbranschen.</p>

<p>Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd.</p><p>Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (χ2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes. Vidare bygger arbetet på både sekundärkällor i form av litteratur, Internet samt uppsatser/papers och på primärkällor i form av intervjuer.</p><p>Resultat & slutsats: Av de 27 chitvå-test som genomförts var det 3 test som visade på statistisk signifikans. Testet mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 2,5 %. Testet mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 10 %. Slutligen visade testet mellan sysselsättning och konsumtion av tilläggsförsäkringar på statistisk signifikans på nivån 0,1 %.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: En ny undersökning av samma karaktär som denna med liknande intervjufrågor och liknande hypotesprövning. En liknande undersökning med kvantitativa variabler i stället för de något informationsfattiga variablerna på nominal- och ordinalskalenivå som detta arbete bygger på. En undersökning inom en annan kommun eller stad. En undersökning om risktagande där spel alternativt någon form av ”gambling” används som riskmått.</p><p>Uppsatsens bidrag: Först och främst en idé/metod för hur man kan undersöka risktagande bland individer. Vidare visade uppsatsen på ett beroende mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar samt ett beroende mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar och konsumtion av tilläggsförsäkringar.</p>

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (χ2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes. Vidare bygger arbetet på både sekundärkällor i form av litteratur, Internet samt uppsatser/papers och på primärkällor i form av intervjuer. Resultat &amp; slutsats: Av de 27 chitvå-test som genomförts var det 3 test som visade på statistisk signifikans. Testet mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 2,5 %. Testet mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 10 %. Slutligen visade testet mellan sysselsättning och konsumtion av tilläggsförsäkringar på statistisk signifikans på nivån 0,1 %. Förslag till fortsatt forskning: En ny undersökning av samma karaktär som denna med liknande intervjufrågor och liknande hypotesprövning. En liknande undersökning med kvantitativa variabler i stället för de något informationsfattiga variablerna på nominal- och ordinalskalenivå som detta arbete bygger på. En undersökning inom en annan kommun eller stad. En undersökning om risktagande där spel alternativt någon form av ”gambling” används som riskmått. Uppsatsens bidrag: Först och främst en idé/metod för hur man kan undersöka risktagande bland individer. Vidare visade uppsatsen på ett beroende mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar samt ett beroende mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar och konsumtion av tilläggsförsäkringar.

Syfte: Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det är därför väldigt intressant att göra en studie inom detta område. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storbanker. Huvudsyftet med studien är att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storbanker, skiljer sig åt mellan olika län och kommuner. Jag undersöker även frågor som: ·           Vilket av könen tar störst risk?  ·           Tar yngre eller äldre störst risk? ·           Tar äldre kvinnor större risk än äldre män? ·           Beror portföljvärdet på hur stor risk placeraren tar? ·           Påverkar andelsvärde av portföljens risktagande? ·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker än män/kvinnor som bor utanför storstäderna? ·           Skiljer sig risktagandet mellan åren 2001- 2007?   Metod: Den empiriska metoden multipel linjär regression, så kallad Ordinary Least Square används i studien. Jag har erhållit data från en av Sveriges storbanker och jag använder storbankens egna riskmått. Det riskmått som är av störst intresse är total risk, för att det är just detta riskmått som kunder möter.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet som följer presenteras från riskmåttet total risk. Kvinnor är mindre riskbenägna än män. Äldre är mindre riskbenägna än yngre och äldre kvinnor är mindre riskbenägna än män i samma ålder. Ju större portföljvärdet är desto mindre riskbenägen är investeraren. Ju större andelsvärdet är av portföljvärdet desto mindre är risken i just det innehavet. Individer som bor i en storstad har ett större risktagande i sitt fondsparande.   Det är 11 län som är mindre riskbenägna och fem är mer riskbenägna än Stockholms län. Fyra av länen blev ej statistiskt signifikanta och därmed går inte att avgöra om investerare i dessa län är mer eller mindre riskbenägna än investerare i Stockholms län.   Det är investerare i 99 kommuner som är mindre riskbenägna och 97 kommuner som är mer riskbenägna än investerare i Stockholms kommun.110 av kommunerna blev ej statistiskt signifikanta.         Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara av intresse att undersöka vilka andra oberoende variabler som kan påverka risktagandet hos en investerare. Intressanta variabler som ofta förekommer i vetenskapliga artiklar är civil status, hur många köp/sälj investeraren gör, investerarens akademiska grad och religion.   Uppsatsens bidrag: Med denna studie kan vi se hur riskfördelningen är i Sverige på både läns- och kommunnivå med Stockholm som bas fall, vilket tidigare inte undersökts. Det finns många intressenter till studien speciellt branscher som bank- och försäkringsbranschen.