The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people’s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it. I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche’s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience. In this study I have used a case-study as an example of the stories that can be found in different archives and used in exhibitions. My study is called The case of Anna and is about Anna, who lived in the Swedish village of Bankekind in the 1820’s. My conclusions after analyzing my case-study and the differences theories about the portraying of the past is that a portraying of the “ordinary” people and their stories can be interesting and relevant for those who see it. They can provide a new view of a historical event and interest us thorough different themes that people of today have in common with people, like Anna, from the past. / Syftet med denna uppsats är att analysera olika aspekter av ett gestaltande av enskilda människor från förr. Uppsatsen är centrerad kring frågor som varför det är viktigt och givande att låta enskilda män- niskor från förr ta plats i exempelvis utställningar samt hur detta skulle kunna genomföras. Jag har i denna uppsats valt att arbeta med Freidrich Nietzsche och Georg Simmels teorier för att på så sätt närma mig de undersökta frågorna. Nietzsches teorier kring olika typer av historieanvändning och Simmels teori kring mötet med kulturella yttringar har varit viktiga. Jag har använt mig av en fallstudie, som jag valt att kalla fallet Anna, som ett exempel på en berättelse från arkiven som kan bli intressant att gestalta. Studien handlar om Anna, som lever i Bankekind på 1820-talet. Mina slutsatser efter en analys av min fallstudie och de studerade teorierna är att ett gestaltande av vanliga människor från förr kan vara intressant och relevant för den som kommer i kontakt med den. Dessa gestaltningar kan bidra med en ny vinkling av ett historiskt skeende och intressera oss genom de allmängiltiga inslag som vi idag har gemensamt med människor, som Anna, från förr.