No description available.

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1995. / Includes bibliographical references (leave [46]).

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1995. / Includes bibliographical references (leave [46]). Also available in print.

Syftet och frågeställningarna med uppsatsen är att fastsälla vilka de betydelsebärande skillnaderna är i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gällande hur kvinnor framställs i aspekterna våld, scener med övernaturligt innehåll samt sexualitet. Syftet är även att ta reda på hur övernaturlighet och våldsscener skiljer sig från varandra mellan filmerna utan att väga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framställs i förhållande till männen med betoning på remaken.Teorier hämtas från Karen Boyle och Göran Bolins teorier om våld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, där sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen står i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angående populärkultur och andlighet.Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys, där Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat påvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare är mer stereotypa i sina framställningar. Analysen visar att kvinnors roll i scener med våld tenderar att sexualiseras, ofta har de inte samma mål med sina ockulta praktiker som männen samt att det har skett en stor ökning i nyinspelningen vad gäller objektifiering och sexuella anspelningar på kvinnokroppen. Det har även skett en stor ökning av scener med våldsinnehåll och det är dessutom ett brutalare sådant, samt att det övernaturliga ges betydligt mycket mer utrymme i remaken.Det kan i slutsatsen konstateras att filmer idag innehåller mer av allt inom de aspekter som jag hade för avsikt att undersöka i den här studien, och att detta i sin tur kan relateras till en något mer avtrubbad publik idag som möjligtvis kräver att filmer ska vara mer övertydliga i sin framtoning.

Thesis (Ph. D.)--University of Iowa, 1938. / Published also without thesis note. Bibliography: p. 219-226.

Inaug.-Diss.-Münster. / Vita. Bibliography: 246-256.

archives@tulane.edu / The Internal War in Peru (1980-2000) had as its political actors the Peruvian army and police forces against the self-called guerrilla groups Sendero Luminoso (SL) and the Movimiento Revolucionario Túpac Amaru (MRTA) that sought to destabilize the institutional order. One of the most affected areas, mainly by SL, was the Central and South Andean regions. The inhabitants of this region, considered one of the poorest and most abandoned by the State, received the deepest impact from the violence of the crossfire and also participated in their own defense through the “rondas campesinas”. There is a novelistic corpus and an important criticizing presence that has narrated and analyzed from different perspectives the problem of violence of those years. This dissertation examines the problem of the representation of the Andean subject in the narrative of the Internal War. I propose that, through updates to the ghost or the ghost condition, it is intended to present a vision of the Andean world in the first novels; the ghostly Andean subject establishes a search and a social demand. Likewise, a criticism of the homogenizing vision of anthropology can be seen, through the use of the ghost, in the first novels, and the invisibility of the Andean subject in the most recent ones. This work is based on four novels: Adiós, Ayacucho by Julio Ortega, Candela quemaluceros by Félix Huamán Cabrera, Un lugar llamado Oreja de Perro by Iván Thays, and La hora azul by Alonso Cueto. In addition, we will dialogue with the Informe de la Comisión Investigadora de los sucesos de Uchuraccay, a commission headed by Mario Vargas Llosa and a report also written by him. / 1 / Carlos Capellino Fuentes

Collection of poems.

published_or_final_version / Literary Studies / Master / Master of Arts

This collection consists of a critical preface and five short stories. The preface considers the use of the fantastical in fiction and how it works as a tool to reach readers in comparison with realistic fiction. The stories investigate this in by following several strange characters put in everyday human situations.