<p>Under den senare delen av 90-talet ökade utgifterna för sjukfrånvaron i Sverige lavinartat och 2003 uppgick dem till 40 miljarder kronor. Dagens politiker och myndigheter jobbar fokuserat med att få ner ohälsan i Sverige och med dem även kostnaderna. Ett viktigt led i att minska kostnaderna samt att undvika en liknande utveckling i framtiden är att studera sjukfrånvarons ersättningssystem samt de faktorer som påverkar ersättningen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av tidigare forskning, ekonomisk teori och regressionsanalyser studera vilka faktorer som påverkar sjukskrivningsfrekvensen. Jag undersöker även om sjukfrånvarofrekvensen är känslig för ändringar av nivån på ersättningen vid sjukfrånvaro samt om en glesbygdspåverkan förändrar ett eventuellt förhållande mellan sjukfrånvarofrekvensen och övriga undersökta faktorer.</p><p>Mitt resultat visar på att det finns signifikanta samband mellan sjukfrånvarofrekvensen och de undersökta faktorerna. En av dessa faktorer är sjuk- och aktivitetsersättningen, den uppvisar ett positivt samband med sjukfrånvarofrekvensen. Detta beror bland annat på att sjukersättningen används som en ventil till sjukförsäkringen när denna blir alltför överhettad.</p><p>Tidigare studier har visat att förändringar i ersättningsnivåer ger en stark inverkan på benägenheten att sjukskriva sig. Utvecklingen under 90-talet visar på att dessa tendenser till nyttomaximering mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsersättningen förekommer. Mina antaganden om effekten av 2003 års reform, som minskade ersättningen för arbetsoförmåga hos arbetslösa vid sjukdom, var i enlighet med ovan nämnda resonemang. Mina regressionsresultat för arbetslöshet var dock inte signifikanta och säkerställer därför inte mina antaganden. Däremot visar mina regressionsresultat på att 2003 års reform har påverkat sambandet mellan sjukfrånvarofrekvensen och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p><p>När det gäller hur glesbygdspåverkan inverkar på sjukfrånvarofrekvensens förhållande till de undersökta faktorerna kan jag inte med statistisk säkerhet påvisa att variabeln glesbygd haft någon inverkan på förhållandet.</p>

Under den senare delen av 90-talet ökade utgifterna för sjukfrånvaron i Sverige lavinartat och 2003 uppgick dem till 40 miljarder kronor. Dagens politiker och myndigheter jobbar fokuserat med att få ner ohälsan i Sverige och med dem även kostnaderna. Ett viktigt led i att minska kostnaderna samt att undvika en liknande utveckling i framtiden är att studera sjukfrånvarons ersättningssystem samt de faktorer som påverkar ersättningen. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av tidigare forskning, ekonomisk teori och regressionsanalyser studera vilka faktorer som påverkar sjukskrivningsfrekvensen. Jag undersöker även om sjukfrånvarofrekvensen är känslig för ändringar av nivån på ersättningen vid sjukfrånvaro samt om en glesbygdspåverkan förändrar ett eventuellt förhållande mellan sjukfrånvarofrekvensen och övriga undersökta faktorer. Mitt resultat visar på att det finns signifikanta samband mellan sjukfrånvarofrekvensen och de undersökta faktorerna. En av dessa faktorer är sjuk- och aktivitetsersättningen, den uppvisar ett positivt samband med sjukfrånvarofrekvensen. Detta beror bland annat på att sjukersättningen används som en ventil till sjukförsäkringen när denna blir alltför överhettad. Tidigare studier har visat att förändringar i ersättningsnivåer ger en stark inverkan på benägenheten att sjukskriva sig. Utvecklingen under 90-talet visar på att dessa tendenser till nyttomaximering mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsersättningen förekommer. Mina antaganden om effekten av 2003 års reform, som minskade ersättningen för arbetsoförmåga hos arbetslösa vid sjukdom, var i enlighet med ovan nämnda resonemang. Mina regressionsresultat för arbetslöshet var dock inte signifikanta och säkerställer därför inte mina antaganden. Däremot visar mina regressionsresultat på att 2003 års reform har påverkat sambandet mellan sjukfrånvarofrekvensen och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. När det gäller hur glesbygdspåverkan inverkar på sjukfrånvarofrekvensens förhållande till de undersökta faktorerna kan jag inte med statistisk säkerhet påvisa att variabeln glesbygd haft någon inverkan på förhållandet.