Enligt socialstyrelsens rekommendationer bör varje kommun uppföra genomförandeplaner för de invånare som har en insats genom Socialtjänstlagen (SoL). För att få en insats genom SoL skall en handläggare göra en utredning som ligger till underlag för ett eventuellt beviljande av insats. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur informationen förmedlas mellan de personer som är delaktiga i uppförandet av biståndsbeslut och genomförandeplaner inom boendestöd. Vi har studerat detta genom att granska dokumentationen i boendestödsbeslut och intervjuat de personer som är med och upprättar dessa dokument.Frågorna som vi vill ha besvarade i studien är:• • •Hur sker implementeringen av ett biståndsbeslut? Vilken hänsyn tas till brukaren vid upprättandet av dokumentationen? Hur ser dokumentationen ut och hur förhåller sig genomförandeplanen till biståndsbeslutet?Implementeringen sker i ett ständigt informationsflöde mellan de inblandade aktörerna och det som i stor utsträckning styr vad som dokumenteras i genomförandeplanen är informationen och viljan från brukaren. Beslutet kan skilja gentemot genomförandeplanen p.g.a. att ny information har tillkommit när arbetet med uppförandet av genomförandeplanen pågått.

Sverige nådde år 2015 en ny toppnotering vad gäller antal asylsökande. Detta förde med sig stora utmaningar för delar av socialtjänsten i relation till placering av ensamkommande barn och en snabbt stigande kostnadsutveckling för platser på asylboenden. Syftet med denna studie är att undersöka konsekvenserna av vad som sker när boendeformen för de asylsökande förändras. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur behandlingsassistenterna på ett kommunalt stödboende ser på sitt arbetet med ensamkommande ungdomar och hur de upplever sina möjligheter att hjälpa dem integreras i det svenska samhället. Studiens empiriska material består av sex semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter som är verksamma på ett stödboende i Stockholm. Analyserna tar sin begreppsliga utgångspunkt i Michael Lipskys (1980/2010) teori om gräsrotsbyråkrater samt Ludvig Beckmans (2011) integrationsteori. Resultatet visar att behandlingsassistenterna tenderar att fokusera på allmän kunskap kring samhällsinstitutioner, språk och relationer som viktiga faktorer man försökte forma sitt arbete kring. Samtidigt upplever behandlingsassistenterna en konflikt mellan vad man kunde göra och vad man upplever att de ensamkommande ungdomarna behöver. Studien visar bland annat på utmaningar i inkluderandet av boendepersonal och kommuner i beslutandet kring olika policyn givet det extraordinära sammanhang landet befinner sig i. / At the end of the year 2015, Sweden peaked in regards to asylum-seeking refugees. Concequently, parts of the social service would face numerous challenges in regards to the placement of unaccompanied minors in out-of home care and in rising costs for asylum accommodation for unaccompanied minors. The purpose of this thesis is to examine the consequences of what happens when the asylum housing for unaccompanied minors changes. This thesis takes its starting point in how treatment assistants at a municipal support housing view integration in regards to their work with unaccompanied minors. The empirical basis for this study consists of six semi-structured interviews with treatment assistants at a municipal support housing in Stockholm. The analysis takes its conceptual basis in Michael Lipsky's (1980/2010) theory of street-level bureaucrats and Ludvig Beckman's (2011) integration- theory. The results showed that treatment assistants tend to focus on general knowledge about societal institutions, language and relationships as important factors that they attempted to shape their work around. At the same time, the treatment assistants experience a conflict between what they can do and what they perceived that the unaccompanied minor needs. The study shows i.a. the challenges in including housing staff and municipalities on the forming and decision-making off public policies in extraordinary situations.