Abstract   Comments regarding Swedish graffiti writer NUG’s film Territorial Pissing (2008) express how graffiti and art appear to be two different worlds and when these worlds come together the expression of graffiti seems to transform. This thesis, Graffiti at stake: a qualitative study, via NUG, about the autonomy in graffiti, aims to both examine and bring about a general discussion on whether graffiti is autonomous when it enters the art world. The thesis also discusses transformed content and expression in the works of NUG when performed in a different context; what is exhibited in an institutional art context and what positions does NUG occupy? The French sociologist Pierre Bourdieus conceptions field and autonomy has been used as a theoretical framework, and partly as method as well. By studying the works of NUG another expression has been found within an institutional art context – black irrational lines and cascades. These are interpreted as energy generated from the act of performing graffiti and have been discussed in relation to the graffiti- and art practice as well as the symbolic capital. The thesis argues that the autonomy is situated in what is recognized and acknowledged. The thesis also concludes that NUG is entering into a masculine, conventional and strong artist position, similar to Pollock. / Populärvetenskaplig sammanfattning   Uppsatsen, Graffiti på spel: en kvalitativ undersökning, via NUG, om graffitins autonomi, tar avstamp i kommentarer rörande den svenska graffitiutövaren NUG:s videoverk Territorial Pissing (2008). Kommentarer som uttrycker att graffiti och konst tycks vara två separata världar och när dessa världar möts tycks uttrycket i graffiti inte vara detsamma – är det graffiti? Om graffiti är autonomt när det inträder i konstens fält är en generell diskussion som denna uppsats lämnar ett bidrag till. NUG har en magisterexamen i konst och tillhör de största namnen på Sveriges och Europas graffitiscener. Inom en konstinstitutionell kontext har ett annat uttryck, än de traditionella graffitibokstäverna, kunnat konstateras; irrationella streck och kaskader av svart sprayfärg. De förstås som energi, alstrad från akten att måla graffiti, samt framstår som en nödvändighet. Uppsatsen diskuterar en graffitipraktik och dess relation till konstfältet. I konstens fält står graffiti på spel och autonomin hamnar i det som igenkännes och erkännes. Detta är också en uppsats om hur NUG går från en manlig utövarposition, in till en manlig, konventionell och stark konstnärsposition, i förening med Pollock, samt hur NUG har en fot i ”graffitins fält” respektive en fot i konstens fält och hur han manövrerar dessa fält.